En inspirationsblogg med motiv hämtade ur ett unikt bildarkiv.

Ett kreativt och inspirerande bildurval för dig som är journalist, författare eller formgivare.

John och Ninni En kärlekshistoria

  • Sjöberg Bildbyrå
Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Verkligen överträffar historien.

Så kan man sammanfatta den osannolika kärlekshistorien mellan John Lindgren och Ninni Nilsson. De växte upp på varsin sida om Allmänna Gränd och i varsin tivolifamilj. John som son till ägaren av Nöjesfältet, och Ninni som dotter till ägarna av Gröna Lund. Rivaliteten mellan de två tivoliägarna gick inte att ta fel på. De blev med tiden bittra fiender och de utsatte varandra för otaliga tjuvknep och kampen om nöjesbesökarna hårdnade. Ingen vet hur romansen mellan de två unga arvtagarna började men de blev ett par i hemlighet, och fick träffas i smyg Inte förrän deras fäder gick bort, udda nog samma år 1940, vågade de träda fram med sin kärlek.  I December 1941 förlovade de sig och de gifte sig i Juli året därpå.

Premiär den 14 Februari.

Filmatisering av deras kärlekshistoria Eld & Lågor,  kommer snart på bio. I rollerna som John och Ninni ser vi Frida Gustavsson och Albin Grenholm. De rivaliserande tivolidirektörerna porträtteras av Robert Gustafsson och Lennart Jähkel. Filmen regisseras av Måns Mårlind och Björn Stein som bland annat gjort filmen Känn ingen sorg. Läs om filmen här.

Bilder ur vårt historiska arkiv.

Vill du skriva om verklighetens John och Ninni så ser du urvalet bilder i vårt bildarkiv här.

Taggar:

Kai Gullmar

  • Kai Gullmar

Kai Gullmar

Kai Gullmar, den kvinnliga pionjären inom populärmusik.

Kai Gullmar var den första svenska kvinnan som komponerade populärmusik och många svenskar har hört och nynnat hennes melodier utan att veta att hon är upphovskvinnan. Titelmelodin till filmen Swing it magistern är förstås en av hennes mest kända melodier.

Från stenstaden.

Hon föddes som Gurli Maria Bergström i Sundsvall den 2 April 1905. Ett av hennes första framträdanden var som tolvåring när hon underhöll publiken på en Barnens dag revy. Hon tog sig också artistnamnet Gulli Charmados och uppträdde helst i herrkostym som hon lånade från stans herrekiperingar. Karriären som artist syntes utstakad och klar men föräldrarna skickade henne istället till London för att utbilda sig i stenografi och maskinskrivning. Inte oväntat blev hon under tiden i London på 1920-talet fångad av den moderna dansmusiken som spelades överallt.

1930-talet.

Såklart blev det inget kontorsjobb för den unga musikaliska Kai utan hon flyttade istället till Stockholm och tog sin artistnamnet Kai Gullmar. Hon debuterade både som sångerska och kompositör på skiva med melodin Kan du inte sjunga – så vissla! Snart samarbetade och umgicks hon med dåtidens revykungar som Ernst Rolf, Karl Gerhard och Gustav Wally. Hennes sånger sjöngs och spelades in på skivor av de populäraste artisterna för tiden som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Alice Babs, Nils Poppe, Zarah Leander för att nämna några.

Gick sin egen väg.

Många beundrar henne för sättet hon levde sitt liv, en direktörsdotter som blev kompositör och sångerska, en kvinna som blev framgångsrik i en annars så mansdominerad musikvärld och en kvinna som vågade vara öppen med sin homosexualitet. Hon innehar en särskild position i den svenska musikhistorien. Hennes musik och texter skrev hon i tider av 30-tals depression, Kreuger Krasch, massarbetslöshet och världskrig. Hennes melodier och artisterna som sjöng dem, kan idag uppfattas som käcka och överglada, men under de svåra tiderna behövdes ett gott humör och ett leende för att överleva. Efter en olycka blev Kai förlamad från midjan och nedåt och tillbringade de sista tio åren av sitt liv i sin våning i Stockholm och dog den 25 Mars 1982.

Om bilden.

Fotograf KG Kristoffersson har i ett hemma hos reportage 1943 fångat Kai Gullmar vid pianot, förmodligen ett av hennes käraste ägodelar. Läs mer om Kristoffersson här.

Taggar:

Hasse Ekman

  • Hasse Ekman

Hasse Ekman

Den motvillige skådespelaren.

Hasse Ekman, född 1915, var son till skådespelaren Gösta Ekman den äldre. Han borde förstås blivit skådespelare direkt, men som 17-åring ville han bli författare. Och mycket riktigt skrev han fram till 1953 manus till 30 filmer, två böcker och en pjäs. Istället för beträda skådespelarbanan och inspireras av sin far, var han rädd att jämföras med sin far,  och undvek därför skådespelaryrket. Gösta Ekman den äldre dog när Hasse bara var 22 år. De kom dock att vara mer goda vänner än bara far och son. Trots faderns hårda livstempo och teaterliv, fanns ändå kraft och tid att när dagen var slut, laga mat och umgås med familjen i våningen på Artillerigatan. Deras enda gemensamma film där både far och son Ekman medverkar var filmen Intermezzo från 1936.

Sina första roller.

I sin första scenuppgift gjorde han en dansherre i Glada änkan 1932. Sin första teaterroll var i en enkel amerikansk fars på gamla Folkteatern samma år. Den spelades på en av hans fars flera teatrar. Samma år förlorade Gösta Ekman den äldre,  alla pengar han skrapat ihop och mer till. Hasse minns de lappar från kronofogden med hot om utmätning som ibland satt på ytterdörren, och ibland hamnade möblerna på pantbanken. Sin första filmuppgift hade Hasse i långfilmsklassikern Hemslavinnor med Dagmar Ebbesen 1933.

Fram till 1950-talet.

Bland sina egna filmer, som hunnit bli 25 stycken fram till år 1953, tyckte Hasse att Flicka och hyacinter var bäst.  Den hade premiär 1950 och han skrev både manus och regisserade den. Störst framgång hade Hasse med filmen Fram för lilla Märta 1945, där han balanserade mellan sin önskan att känna sig konstnärligt snygg, men samtidigt göra en film som går bra på biograferna.  Särskilt nöjd var Ekman med filmen Första divisionen 1941 och pjäsen Slå nollan till polisen.

Hasse Ekman och Ingmar Bergman.

Fotograferad på ett till synes vanligt sätt som man är van att se Hasse på 1950-talet. Glad och solbränd med en elegant hatt. Bilden säger dock mer än så. Den uppmärksamme ser de sista bokstäverna i namnet som är sytt på regissörsstolens rygg,  Ingmar Bergman. De båda regissörerna blev flitigt omskrivna och jämförda i den svenska pressen på gott och ont. Ingmar Bergman tog snart över som den konstnärlige av de båda. Hasse Ekman lämnade Sverige på 1960-talet och bosatte sig i Spanien där han avled den 5 Feb 2004. (Varför Hasse Ekman sitter i Ingmar Bergmans regissörstol får vi nog aldrig reda på.)

Fotograf Kristoffersson.

Bilden tagen i mitten av 1950-talet av KG Kristoffersson. En av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder återfinns i böcker och tidningar. Läs mer här.

Taggar:

choklad

  • Choklad

Julchoklad

Julchoklad såklart. 

När den här bilden togs på 1940-talet skedde mycket av tillverkningen fortfarande för hand. Och speciellt de vackra tomtarna tillverkade av choklad. Här på Cloettas chokladfabrik arbetar tre kvinnor med den viktiga uppgiften att göra chokladtomtarna färdiga för leverans. Detaljer finslipas och de tomtarnas luvor får den juliga röda färgen.

Långvarigt favoritgodis.

Choklad är många svenskars favoritgodis. Antingen som ren choklad eller smaksatt med något, tex laktrits. Klickar du här, så ser du alla våra nostalgiska bilder.

Fler motiv.

När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild och vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

Taggar:

Semester

  • Semester

Semester

Det är en konst att vara ledig. Om du finner dig själv frustrerad av att inte ha något för händerna eller ivrigt igång med något rätt onödigt en varm sommardag, har du förmodligen inte kommit i rätt semesterstämning. När du istället kan sitta i en solstol eller ligga i en hängmatta utan ett uns av dåligt samvete, så är du där. På semester och ledig från alla krav och måsten.

Alla är vi olika. Med detta sagt är det många som faktiskt tycker det är semester att måla om väggen på sommarstugan, laga staketet, odla grönsaker och annat som både är fysiskt krävande och pilligt. Imponerande nog kan dessa energiknippen gå från ett stressigt jobb med fulla dagar, till minst lika arbetsamma timmar i trädgårdslandet, men ändå gå därifrån med ett knippe morötter och ett leende på läpparna, helt nöjd med semesterdagen hen spenderat i matjorden.

Käppar i hjulet. Redaktören själv har hamnat i en mittemellan situation, då en envis sommarförkylning sätter käppar i hjulet. Jag trivs liksom inte att sitta i solstolen i skuggan och njuta som vanligt. Inte heller har jag någon ork att sätta fart med den där trappan jag skulle snickra ihop. Sakta men säkert ordnar det nog till sig och om det fortfarande är semestertider, lär jag tillbringa tid både i hängmattan och med hammaren i handen.

Om 1930-tals bilden. Mannen som ligger tämligen välklädd i hängmattan ger ett lojt och avslappnat intryck. Kan vara en ungkarl som gör som han vill eller en fästman som tar sig en tupplur i hängmattan. Rejält stora fötter har han och den välansade mustaschen sitter där den ska.

Fler motiv. När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild , Instagram: http://instagram.com/sjobergbildbyra vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

Taggar:

Sven-Bertil Taube

  • Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube

Vad vore en sommar utan Taube? Ja man kan fråga sig om någon annan svensk tonsättare än Evert Taube betytt så mycket för den svenska sommaren och sommarkänslorna. Hans odödliga melodier och texter  målar upp ett vackert sommar-Sverige för lyssnaren och förvandlar snabbt även den regnigaste sommardag till ett soligt paradis.

Vistraditionen förs vidare. Sven-Bertil Taube har axlat sin fars mantel och har sedan många år tolkat sin pappas visor. Förutom sin sång karriär har Sven-Bertil även hunnit med att vara framgångsrik i svenska filmer. Sedan många år är han bosatt i London med sin hustru Mikaela.

Om bilden. Fotograf Roland Palm har fångat far och son Taube i ett musikaliskt ögonblick på 1950-talet. Pappa på den välspelade lutan och son på gitarr. Det står noter framför dem på pianot, men de är mest troligt överflödiga.

I bildarkivet. Självklart finns det mängder med motiv på både far och son Taube. En bildskatt från bland annat inspelningen av filmklassikern Sjösalavår. Klicka här för att se bilderna på Sven-Bertil Taube.

Retro och Nostalgi. Sjöberg bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv på tema retro och nostalgi. Här finner du bilderna från förr som väcker minnen, idolerna du hade, prylarna du använde mm mm. I vårt online arkiv kan du enkelt och snabbt söka efter motiven du behöver eller inspireras av de många tidstypiska motiven från förr.

 

Taggar:

Stockholm på 1950-talet

  • Stockholm

Stockholm

Stockholm 1953. En mamma drar barnvagnen över en kullerstensgata i centrala Stockholm på 1950-talet. Det är sommar och hon har blommande syrenkvistar inslagna på barnvagnen.  Kvarteren bakom är numera rivna i samband med rivningarna av Klarakvarteren. Stockholms stadsfullmäktige beslutade att city skulle moderniseras, höjder och backar planas ut. De gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city. En stor del av småstaden i storstaden försvann.
En som var med på den tiden var… Fotograf KG Kristoffersson ägnar lång tid att dokumentera staden under detta år, då Stockholm firar 700 år. Ett unikt tidsdokument med hundratals unika Stockholmsmotiv. Tagna i ögonblicket. Vanliga Stockholmare som inte just då förstår att deras stad förändras runt om dem.
KG Kristoffersson var en av de legendariska pressfotograferna. Otaliga bildreportage i den klassiska bildtidningen Se bland annat. Vi kommer fortsätta arbetet med att skanna in och visa den fantastiska bildskatt han lämnade efter sig. Läs mer om honom här.
Vi har Stockholmsbilderna, och du skriver din egen historia till bilderna. Lämpliga sökord är Stockholm 1950-tal. Klicka här för att se över tusen bilder från Stockholm på 1950-talet

Taggar:

Barbro Alving. Signaturen Bang.

  • Barbro Alving

 

Barbro Alving

Barbro Alving. 1909-1987. En svensk journalist och författare som under de klassiska signaturerna  Bang och Kärringen mot strömmen skrev innerligt, och blev oerhört omtyckt av Svenska folket. Som krigsreporter reste hon  till Finland och Spanien för att vara på plats och rapportera. Endast nitton år, fick hon arbete som reporter på Dagens Nyheter, där hon arbetade till 1959.

Hon var en kvinnlig pionjär och feminist i en starkt mansdominerad tidningsvärld. Trots det skapade hon sig en plats i historien som en orädd, begåvad och driven journalist. Barbro Alving var heller inte rädd för dåtidens omvärld och åsikter om ogifta kvinnor som fick barn. Att som det hette ” Åka till Oslo”, det vill säga göra abort i grannlandet fanns det ingen tanke på. Bang blev därmed en föregångare med tanke på ogifta mödrar och gav namn åt många så kallade ”Bangbarn”. Barbro Alving tog också det dåtida modiga beslutet att leva ihop med en kvinna, den adliga Loyse Sjöcrona.

Bang blev Sveriges Hemingway. Hennes referat från OS-invigningen i Berlin 1936 är en klassiker: ”Där kommer egyptierna i sina röda fezer, nej, armarna stannar där de är. Afghanistan, ja. Argentinarna som ser ut som styrmän på långtradare – nej. Australien likaså. Belgien håller sina halmhattar lugnt i handen, det första ledet ser ut som en rad hyggliga postexpeditörer, men lilla Bermuda tycker tydligen om diktatur, Bolivia likaså. Brasilien sätter stopp för Hitlerhälsandets rad, och applåderna mattas automatiskt. /…/ Men i svenska truppen höjs bara en arm, det är en fotbollskille, som hittat någon bekant i publiken, och den hälsningen är svensk. Den betyder ”tjena”.
(Ur reportaget i Dagens Nyheter)

Krigsreporter 1939. Här fotograferad utanför Summa by på det Finska Karelska näset nära Mannerheimlinjen i December 1939. Fotograf Kristoffersson säger i en intervju att resan dit inte var alldeles ofarlig och de fick snabbt springa till bilen och åka därifrån när de blev beskjutna av ryska soldater.   Klicka här för att se bilderna på Barbro Alving.

Fotograf Kristoffersson. I år skulle KG Kristoffersson fyllt 100 år. Vi uppmärksammar honom förstås särskilt av den anledningen och hans gärning som legendarisk pressfotograf. Otaliga bildreportage och bilder ur hans digra produktion ligger online på www.sjobergbild.se

Mer att läsa om Kristoffersson. Läs mer om den produktive fotografen vars långa liv blivit en tidsresa för oss som arbetar med hans efterlämnade bildarkiv. Hans bilder ur Ingmar Bergmans tidiga filmer är unika och används under Bergmanåret i produktioner runt om i världen.

Taggar:

Midsommar

Midsommar

Glad Midsommar. Så lyder rubriken och hälsningen på det här antika kortet avsänt i Leksand 1904 till August Bergström i Hedemora från vännen Erik. Kortet har en vacker och tidstypisk illustration där två kvinnor och en man blickar ut från en tredje-klass tåg kupé. Att skicka hälsningskort och gratulationer på kort var förstås det enda alternativet vid den här tiden. Telefoni var vid sekelskiftet 1800-1900 något relativt nytt och fanns egentligen bara i storstäderna, så att ringa som vi gör idag, var uteslutet.

Att se på något gammalt och slitet. Det kan man göra på olika sätt. Redaktören själv uppskattar de historiskt intressanta korten och tycker att de berättar en del av den svenska historien. Andra är inte så roade av ”loppisprylar” utan kan utan att tveka kasta de äldre slitna prylarna i soporna. Jag har funnit att det går att kombinera att vara samlare och städande nutidsmänniska, men det är svårt…

Nostalgiska kort. Klicka här om du vill se urvalet av historiska gratulationskort, vykort, julkort mm.

Taggar:

Ulla Sallert

  • Ulla Sallert

Ulla Sallert

Sångerskan och skådespelaren Ulla Sallert är död. Född den 27 Mars 1923 avled hon i maj 95 år gammal.  På 1950-talet var hon Sveriges mest populära musikalskådespelerska med huvudroller i de flesta stora musikalerna som sattes upp i Sverige. De flesta på Oscarsteatern i Stockholm där hon också medverkade i operetter.

Ulla Sallert bildgalleri:

Överst från vänster i rollen som Eliza mot Jarl Kulle som professor Higgins i musikalen My Fair Lady på Oscarsteatern 1959.

1952 i rollen som Nellie Forbush i musikalen South Pacific på Oscarsteatern.

Nedre raden från vänster; Skådespelaren Per Grundén är hennes motspelare i Kiss me Kate 1951.

1958 i rollen som Jeanne Antoinette Poisson i Madame Pompadour.

Annie get your gun var förm0dligen startskottet för Ulla Sallerts musikalkarriär och den blev omåttligt populär i rollen som Annie Oakley 1949. Inte minst för att den ytterst folkkäre skådespelaren  Sigge Fürst medverkar i rollen som indianhövdingen Sitting Bull. Klicka här för att se alla våra bilder på Ulla Sallert.

Teaterfotografen. Oscarsteatern och många andra Stockholmsteatrar anlitade fotograf KG Kristoffersson för att fotografera deras föreställningar och skådespelare. Hans bildarkiv är således en värdefull källa till bildmaterial för att illustrera de svenska privatteatrarna. Från skådespelare i samband med föreställningar till premiärer och rollporträtt.

KG Kristoffersson firar i år 100-år. Född 1918 uppmärksammar vi honom med ännu fler bilder ur hans efterlämnade bildarkiv.  Läs om honom här. Pressmaterial om honom finns tillgängligt. Kontakta Jonas Sjöberg. info@sjobergbild.se

Klicka här för att se hans bilder.

 

 

Taggar:
css.php