En inspirationsblogg med motiv hämtade ur ett unikt bildarkiv.

Ett kreativt och inspirerande bildurval för dig som är journalist, författare eller formgivare.

Prins Bertil och Lilian

  • Prins Bertil

Prins Bertil

En kärlekssaga med ett lyckligt slut.

Prins Bertil och hustru Lilian hemma i Villa Solbacken på Djurgården i Stockholm. Det skulle dock dröja till 1976 innan de officiellt skulle kunna visa sig tillsammans. Först det året gav kungens farbror Carl Gustaf, sin åldrande farbror att gifta sig med sitt livs kärlek.

Många år i skymundan.

De två träffades i London 1943 på ett cocktailparty. Prinsen blev direkt förtjust i den vackra Lilian och känslorna var besvarade, även om det dröjde ett bra tag innan kärleken infann sig. Prins Bertil fick känna på vad valspråket ”Plikten framför allt” betydde. I många år fick han utföra sina officiella plikter ensam. Lilian fick stanna hemma och ensam på Villa Solbacken och vänta.

Här kunde de umgås i fred och vara ute bland folk.

På den franska Rivieran, i Villa Mirage kunde Bertil och Lilian uppföra sig mer som ett vanligt par. De kunde röra sig på gatorna utan att folk reagerade.

1976 händer det.

Prins Bertil och Lilian gifter sig i Drottningholms slottskapell. Till skillnad från övriga prinsar som gift sig med ofrälse, fick han behålla titeln och Lilian blev prinsessa. Åren som följer blir förmodligen de lyckligaste i deras liv.

Klicka här för att se våra bilder på Prins Bertil och Lilian.

Mer kunglig läsning.

En svensk prinsessa möter ett hemskt öde. Läs mer här.

Taggar:

Brevbärare

  • Brevbärare

Brevbärare

När skrev du ett brev senast?

Förmodligen var det ett tag sedan. Kanske var det i ungdomens dagar du skrev ditt senaste brev till en brevvän någonstans i Sverige? Brevvännen du hittat i en serietidning eller Kamratposten och som du börjat lära känna lite på det viset. Många har nog en bunt med brev sparade i en byrålåda. Skrivandet pågick ett tag och man kollade i brevlådan efter ett svarsbrev. Allt eftersom tiden gick blev breven färre. Både de man skrev och de man fick.

Hoppas jag får ha kvar min brevlåda.

Det är väl fortfarande en rättighet att kunna skicka och ta emot post, brev och paket? En samhällsfunktion som inte kan mätas i lönsamhet eller pengar. Förmodligen mäts det av en postbyråkrat som undrar om inte hanteringen av post kan blir ännu billigare att utföra. Jag hoppas inte att jag kommer behöva åka två mil till brevlådan, eller få utdelning bara några dagar i veckan.

Brevbäraren.

En mer serviceinriktad yrke får man leta efter. Brevbäraren är säkert också utsatt för nya krav på att dela ut brev snabbare. Kanske en brevbärare får göra samma arbete som två gjorde tidigare. Men brevbäraren kämpar på. I ur och skur, snö och solsken delas posten ändå ut. Och det mesta felen rättas till slut till av en människa. Brev med fel adress kommer ändå rätt tack vare deras lokalkännedom.

Bilden.

Två brevbärare som stolta står framför postkontoret med det klassiska posthorns emblemet på skylten. Året är 1965 och uniformerna är förstås årets nyhet. En variant för männen som har en prydlig kavaj och båtmössa. För damerna en damkavaj och kjol. På huvudet en skärm-mössa. En representativ klädsel som ger intryck av förtroende och kvalité. En myndighet som posten ska förstås ha en personal som klär sig snygg och prydligt. Bilden tagen av fotograf KG Kristoffersson. Han skulle i år fyll 100 år och du kan läsa mer om honom här.

Klicka här för att se våra bilder på temat brevbärare

Taggar:

Bildbyrå och Retroskola

  • Bildbyrå med det unika urvalet

Bildbyrå med det unika urvalet

Åldersgräns 50+.

Bildbyrå och retroskola. En passande beskrivning då vi sprider allmänbildning om sådant som annars lätt glöms bort. Det är väl så att även de mest kända personligheterna förpassas till glömskans vrå. Det spelar ingen roll om du varit prinsessa eller olympier. Till slut är har du din plats i historieböckerna. Här lyfter jag fram några fantastiska människor från förr som förtjänar lite mer uppmärksamhet. Är du 50+ är chansen större att du kommer ihåg dem.

Den mångsidiga skådespelerskan.

Lissi Alandh född 1930. Den minnesgode kommer ihåg henne från de många revyer och filmer hon medverkade i där Hasse och Tage och Povel Ramel stod som upphovsmän. Lissie har lång karriär bakom sig på de flesta privatteatrar i Stockholm. Allt från komiska revynummer till mer dramatiska roller. Klicka här för att se bilderna på Lissie Alandh.

En fantastisk svensk idrottsman.

Gert Fredriksson född 1919 död 2006. Åtta olympiska medaljer, varav sex guld är en fantastisk prestation, och han placerar sig som Sveriges främste olympier genom alla tider, jämsides med skidåkaren Sixten Jernberg. Att han dessutom vunnit elva VM-medaljer, varav sju guld, gör att han definitivt platsar under kategorin Sveriges bästa idrottsman genom alla tider. Klicka här för att se bilderna på Gert Fredriksson

En välgörare.

Beda Hallberg är kvinnan bakom Majblomman och dess syfte att samla in pengar för att hjälpa sjuka. De första majblommorna såldes i Göteborg 1907 och kostade 10 öre styck. Detta första år såldes 139000 stycken. Insamlingen i Majblommans regi har därefter återkommit varje år sedan dess. Majblomman kommer i nya och olika färger varje år. Den säljs av skolbarn och föreningar till ett pris som alla ska ha råd med.  Klicka här för att se bilderna på majblomman.

Framgångsrika bröder.

Om du växte upp på 1960-talet var cykel en idrott som man följde i tidningen Rekordmagasinet, radio och tv. Bröderna Pettersson som sedermera kom att kallas och heta Bröderna Fåglum, bildade tillsammans ett framgångsrikt lagtempolag. De blev världsmästare och olympiska mästare. Gösta Pettersson blev proffscyklist och 1971 segrade han i det klassiska cykelloppet Giro d´Italia. Han är den ende svenske cyklist som lyckats med den bedriften. Det ingick ytterligare syskon i familjen. En bror som heter Åke, och en syster Birgitta , men de tävlingscyklade inte. Klicka här för att se bilderna på Bröderna Fåglum.

Svensk prinsessa blir dansk drottning.

Prinsessan Ingrid som på bilden bara är fyra år gammal, har nog inte en tanke på att hon en dag skulle bli drottning av Danmark. Hon gifte sig kort före hennes 25-årsdag, den 15 Mars 1935 med danmarks kronprins och sedermera kung Fredrik IX av Danmark.  Ingrid var enda dotter till kung Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Hon föddes den 28 Mars 1910 och dog den 14 Januari 1972. Klicka här för att se bilderna på Ingrid av Sverige

Svensk Hollywood stjärna.

Signe Hasso född 1915 är en av de mest kända svenska skådespelarna som gjort karriär i Hollywood. Hon medverkade i fjorton filmer under sin tid i Hollywood och hade motspelare som Bob Hope, Gary Cooper och Dick Powell. Signe Hasso gjorde över 60 filmer bland annat som Emilie Högqvist i Filmen om Emelie Högqvist och som rättskemisten Vera Irmelin i  Ingmar Bergmans Sånt händer inte här 1950. Klicka här för att se bilderna på Signe Hasso.

Taggar:

Tsafamiljens tragiska öde för hundra år sedan.

  • Tsarfamiljen

Tsar Nicholas
Tsarfamiljen. Tsar Nikolaj II, hans fru och deras fem barn avrättades natten till den 17 Juli 1918.

För hundra år sedan. Deras våldsamma öde har i hundra år varit omskrivet och har fascinerat människor världen över. Historien om den ryska tsarfamiljen öde sker i en tid när Europa och Världen led av krig, revolution, ekonomisk och politisk kris. Händelser som för evigt satt spår i historien.

Nikolaj II av Ryssland. 1868-1918. Han var rysslands siste tsar mellan åren 1894-1917. Han tvingades abdikera i samband med den ryska februarirevolutionen i mars 1917. Han avrättades tillsammans med sin familj i juli 1918. Här med sin fru Alexandra och döttrarna Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och sonen Aleksej. Sonen Aleksej led av sjukdomen blödarsjuka. I hopp att bota sjukdomen fick munken Grigorij Rasputin stort inflytande över tsarfamiljen.

Vi har bilderna. Med vårt urval av bilder på tsarfamiljen illustrerar du reportaget perfekt. Klicka här för att komma till bilderna på Tsarfamiljen.

Taggar:

Monica Zetterlund

Monica Zetterlund

Påskhelgen närmar sig.  Den 30 Mars infaller långfredagen och påskhelgen tar sin början. Långfredagen är Jesus dödsdag och den stora sorgens dag. Under lång tid helgade man högtiden med att inte arbeta med något onödigt. Barnen fick inte leka och hela dagen beskrevs som tung och långsam. Långt in i våra dagar var butiker, restauranger mm stängda.

Den vanliga Svensson.  Under påsken knackar det ibland på dörren. Där står barn som klätt ut sig som påskkärringar och ber om godis eller en slant eller båda. Påskäggen målas och påskriset pryder hemmet utanför eller inne. Klicka här för att se bilder på temat påsk.

Förr skickade man påskhälsningar.  Med ett vackert påskkort skickade man ofta en hälsning till vänner och bekanta. En sedvänja som hållit i sig nästan in i 2000-talet, men som numera är rätt sällsynt att få. Dock är de vackra påskkorten ytterst sevärda, och motiven vackra. Klicka här för att se bilder på nostalgiska påskkort.

Jazzdrottningen Monica Zetterlund. Hon beskrevs av Tage Danielsson som ”Ett lingonris som satts i cocktailglas. En blond negress från Värmlands huldraskogar” Som ung och talangfull sångerska i 1950-talets Stockholm blev hon snabbt favorit på danspalatset Nalen. Det är i år 2017 50 år sedan det legendariska nöjespalatset stängdes 1967.  Framgångarna fortsatte och hon arbetade med alla stora personligheter, Povel Ramel, Olle Adolphson och HasseåTage mfl. I den sistnämnade duons sällskap medverkade hon i revyer och i filmer som än i dag är sevärda.

Folkkär blev hon när hon medverkade som pigan Malin i tv-serien Söderkåkar som hade tv-premiär den 6 november 1970. Här fotograf KG Kristofferssons vackra bild på sångerskan och skådespelerskan som leende mot kameran håller ett stort påskägg och pyntad med påskliljor. Född 1937, och skulle i år 2017 fyllt 80 år. Klicka här för bilder på Monica Z.

Taggar:

Pressfotograf KG Kristoffersson 100 år.

  • Sjöberg En bildskatt bland bildbyråer

Sjöberg En bildskatt bland bildbyråer

KG Kristoffersson, legendarisk pressfotograf. Född 1918 uppmärksammar Sjöberg Bildbyrå hans 100-års jubileum. Know more about this photographer.

Ung fotograf.

Kristoffersson började som obetald fotografelev hos fotograf Staffan Kronberg på Gumaelius reklambyrå i Stockholm. Därefter arbetade han som fotograf på bildbyrån Telegrafbild 1938. 1939 startade han sitt eget företag Svenskt Bildreportage med kontor på Vasagatan nära de dåtida tidningskvarteren i Klara, Hans intresse för film och teater gjorde att han följde filminspelningar och gjorde kändisreportage för bla. Filmjournalen och andra veckotidningar. Han var teaterfotograf för fem stockholmsteatrar.

Finska vinterkriget.

Redan vid 21 års ålder en krigsfotograf. Han är fotograf under journalistlegenden Barbro Alvings resa till fronten och Mannerheimlinjen vid Karelska näset under det pågående Finska vinterkriget i December 1939 . Bilder som sedermera hamnade i bildtidningen Se.

Se-fotograf.

Se var en svensk bildtidning, startad av tidningslegendaren Carl-Adam Nycop 1938. Tidningen blev känd för att publicera bilder från dåtidens bästa pressfotografer.  Den kreativa redaktören Nycop köpte många av Kristofferssons bilder och reportage. Allt från Lill Lindfors och Lill-babs till dokumentära reportage om livet i Sverige. Tetra pak lanserar sin nya förpackning och Kristoffersson var på plats. Den 7 Maj 1945 var han på Kungsgatan i Stockholm och tog de klassiska bilderna på fredsfirandet med lyckliga människor som firade att Andra världskriget var slut.

Han träffar nobelpristagare.

Efter andra världskriget reste Kristoffersson runt i England i September 1945 och fotograferade under tre månader. Ett England i uppbyggnad och människor som rest sig ur askan. I Coventry dokumenterade han den sönderbombade staden. Han passar på att träffa och fotografera Nobelpristagaren Alexander Fleming. Ett klassiskt bildreportage på en av världens mest omskrivna män.

Ingmar Bergman filmer.

Under 1940 och 1950-talen en flitigt anlitad fotograf vid filminspelningar och på privatteatrar. Han fotograferade under inspelningar av svenska långfilmer. Ett exempel är Ingmar Bergmans film Musik i Mörker. Boken Regi Bergman är ett exempel där hans bilder på Ingmar Bergman publicerats. Kristoffersson är på filminspelning med Ingmar Bergman.

De svenska fotbollsproffsen i Italien.

Under en av hans många reportageresor följer han den legendariska fotbollstrion GreNoLi. En serie bilder på spelarna som alla fotbollsintresserade svenskar dyrkade. Kristoffersson passade också på att träffa den italienska filmstjärnan Gina Lollobrigida, med ett vackert bildreportage som resultat.

Omslag på tidningen Life.

En bild han tog på fotomodellen Haide Göransson köpte den amerikanska bildtidningen Life och publicerade omslaget till Oktobernumret 1949. För arvodet köpte han som första svenska fotograf det då modernaste i fotoväg, ett elektronblixtaggregat från USA.

På femtiotalet.

Kristofferssons bok Hon kameran och jag kommer ut 1955. Han delar med sig av sina gedigna tekniska kunskaper om allt från kameraval till slutartider. Rikligt illustrerad med hans egna bilder på kvinnor han fotograferat. Där beskriver han ljussättning och hur man bäst väljer miljöer som passar. Anita Ekberg får ett uppslag med bilder tagna 1951, samma år hon vann skönhetstävlingen Miss Sverige.

Böcker och utställningar.

Kristoffersson medverkade med sina bilder i uppslagsverket Myggans nöjeslexikon där hans bilder illustrerade uppslagsord och personligheter. Hans bilder på popgruppen ABBA publicerades i ABBA The photo book utgiven på Max Ström förlag.

100 års jubileum 2018.

Förmodligen är Kristoffersson en av Sveriges mest produktiva fotografer. Bilder ur bildarkivet han lämnade efter sig används flitigt i svenska tidningar och böcker. Det är oräkneliga unika motiv med högt redaktionellt värde. KG Kristoffersson föddes den 15 Maj 1918, död 10 December 2011. Kontakta Jonas Sjöberg för mer information och pressmaterial.

Vi är stolta att kunna förvalta arvet av unika bilder han lämnat efter sig. Klicka här för att se en del av hans bilder.

Taggar:

Norrmalmstorgsdramat

  • Norrmalmstorgsdramat

Norrmalmstorgsdramat

Rånaren tar taxi till banken.

Så börjar historien om det numera så kallade Norrmalmstorgsdramat 1973. Huvudpersonen och bankrånaren Janne Olsson som tagit en taxi till Norrmalmstorg från Alvik,  betalar för taxiresan och byter om inför rånet mot Kreditbanken på toaletten till en Pressbyråkiosk. Han tar på sig en peruk och glasögon och sminkar sig till oigenkännlighet med en brun kräm i ansiktet. Med ett k-pist vapen går han in i banken, skjuter några skott och dramat börjar.

Märkligt rån.

Istället för att ta pengar och snabbt bege sig från banken, tar Olsson omedelbart bankpersonalen som gisslan. Han kräver tre miljoner kronor och att internen Clark Olofsson ska omedelbart komma dit. Det är den 23 Augusti 1973 och gisslandramat skulle fram till den 28 Augusti. De fyra som hölls gisslan var Sven Säfström, Elisabeth Oldgren, Kristin Enmark och Birgitta Lundblad.

Clark Olofsson kommer.

Den redan beryktade Clark Olofsson avtjänar ett sex-årigt fängelsestraff för bankrån, och har redan försökt rymma från Kalmarfängelset där han sitter.  När Clark Olofsson på eftermiddagen den första råndagen kommer till Norrmalmstorg och Kreditbanken och träffar Olsson, känner Clark inte igen honom direkt. Olsson hade från början av rånet bara pratat engelska med alla, och börjar plötsligt prata svenska, vilket överraskar alla som trott att han inte varit en svensk person. Clark Olofsson berättar att han blivit lovad permission om han kan få Olsson att ge upp eller ta honom med våld.

Dramat utvecklar sig.

De vardagliga problemen med att äta, gå på toaletten, sova mm tär på alla inblandade. Polisen har börjat borra hål i bankens tak och Olsson hotar att spränga banken om det sker. Polisen sänker ner en kamera genom hålet och tar ett kort. Bilden visar gisslan i bankvalvet och Clark Olofsson som tittar fram.

Upplösningen.

På den sjätte dagen den 28 Augusti agerar polisen och sprutar gas genom hålen de borrat. Gisslan och rånarna drabbas av panik. Janne Olsson själv resignerar och ropar högt: Jag ger upp! Han förs ut av polis och möts av polisuppbådet och pressfotografer. Kriminalkommisarien Sven Thorander som ansvarat för insatsen hälsar Olsson med ett handslag. Fem poliser eskorterade sedan Olsson till sjukhus där han blir blir undersökt. Olsson dömdes till tio års fängelse för rånet, avtjänade straffet och har sedan dess inte dömts för något liknande brott.

Som underlag för texten Janne Olssons egen berättelse från rånet publicerad i Pockettidningen R nr 1 1974. Klicka här för att se våra bilder från Norrmalmstorgsdramat.

 

Taggar:

Kobran som man ringde med

  • Kobran
Kobran

.

Allt i ett.

Den svenska formgivaren Ralph Lysell var med och utvecklade prototypen för telefonmodellen för telebolaget LM Ericsson redan 1941. Lysell stod för de bärande designidéerna till det utseende telefonen till slut fick.  Idén lades på is och först 1949 fick Gösta Thames företagets uppdrag att få till en färdig fungerande telefon.  Arbetet med att skapa en vardagligt fungerande telefon med en modern formgivning, kombinerat med att få plats med de eletroniska komponenterna, blev en utmaning. Resultatet blev den så kallade enstyckstelefonen Ericofonen eller Kobran som den kom att kallas.

Att ringa och svara.

Ericofonen som hade konstruerats för att stå för sig själv var lättplacerad inom ramen för den dåtida tanken att telefonjacken vanligtvis placerades i hallen. När det ringde lyfte man helt enkelt på luren och svarade. När man sade hejdå, ställde man ifrån sig telefonen på hallbordet och samtalet bröts. För att ringa lyfte man telefonen, och slog numret på en nummerskiva i botten.

Fast telefoni ett minne blott. När nu Telia avvecklar den fasta telefonin i många landsdelar, är befolkningen hänvisad till att använda mobiltelefoni istället. En lösning som på papperet ser bra ut, men som i verkligheten inte alltid är det. Den täckningskarta som anger bra sändning och mottagning är nog föremål för kritisk granskning. Den som fått sin fasta telefon indragen och har dålig täckning, får klen tröst av sådana fakta. Vem känner inte igen sig när man hör berättelser om personer som inte lyckas ringa om de inte byter rum, håller i diskbänken, går på övervåningen eller vandrar en bra bit från huset för att få en pinne på mobilen?

För att stanna.

Telefonen är en av de uppfinningar som historiskt fått betydande allmän användning. Att dela med sig av vardagshändelser till nära eller avlägsna vänner eller släktingar, kommer nog fortfarande vara den vanligaste användningen. Klicka här för att se ett urval bilder på temat telefon.

Taggar:

Kläder blir mode

  • Mode

Mode

Arbetskläder blir trendigt mode. 

Jeans till exempel var arbetarens byxor. Praktiska och oömma arbetsplagg. De fann senare sin väg till den vanlige konsumenten. Är du tillräckligt gammal har du förstås upplevt hur dessa byxors utseende varierat? Utsvängda byxben nedtill och stuprörsmodellen. Hög midja eller så låg midja att de knappt sitter uppe. Eller som på den härliga bilden med slalomlegendaren och Tärnabysonen Ingemar Stenmark, där han flankeras av två tjejer i jeans med uppvikta byxben. Stenmark själv har ett par gula jeans och skjorta. Bilden tagen 1974. Förmodligen i samband med ett reportage för en veckotidning, där några beundrare får chans att träffa idolen.

Längder och färger.

Som jeans har även klänningar och kjolars längd varierat. Vanligast genom internationella modedesigners nycker, då de bestämde om kjolen skulle vara ovanför eller nedanför knäna. En klassiker blev skådespelerskan Audrey Hepburns ärmlösa svarta klänning i filmen Frukost på Tiffany´s 1961 i design av  Hubert de Givenchy. Mode är i mångt och mycket att redan befintligt mode förändras av designers som har en ny och annan syn på saken. Därför återkommer ofta till synes samma mode men i en något annan stil och design.

Modefotografi.

En rätt så kontrollerad konstform styrd och påverkad av många andra inblandade. Man får ändå beundra den analoga fotografen som med 36 bilder på en rulle småbildsfilm, lyckades fånga de korta moment när modellen lyckades som bäst med att förmedla plaggen förenat med hens charm och utseende. Kamerorna som används idag är trådlöst uppkopplade och ett team från beställaren bedömer på en skärm i realtid hur bilderna blir. Och när det numera inte finns någon film som tar slut, pågår digitalfotograferingen tills dess alla är nöjda, även om den duktige fotografen anser annorlunda. Klicka här för att se ett urval modebilder från förr.

Taggar:

Vilhelmina och Inlandsbanan

  • Inlandsbanan

Inlandsbanan

Vilhelmina för hundra år sedan.

Den 19 december 1917 pågår arbetet med Inlandsbanan. Rallarna närmar sig Vilhelminas tätort. Ett samhälle i södra Lappland som för många numera är ett av många stopp längs Inlandsbanan. Man kan skymta det redan färdigbyggda stationshuset i bakgrunden. Arbetarna lägger ut slipers på banvallen och rälsen läggs på. Ännu är det många mil kvar att bygga. Snö och kyla är inget hinder för rallarna som arbetar på. Förmodligen är ett datum bestämt när sträckan Dorotea-Vilhelmina ska vara färdig som pågått i två år. Den svenska civilministern och representanter för inlandsbanan hade som uppdrag att kontrollera byggandet och gjorde sin senaste inspektion strax norr om Dorotea 1915.

Högtidligt firande.

De 16 Februari 1918 är Inlandsbanan officiellt klar. Från myndighetshåll förespråkades banans betydelse för inlandet. Att kunna frakta skogsråvara och malm, men dessutom bygga ut vattenkraften i älvarna. En gudstjänst hölls i Vilhelmina kyrka som ligger vackert på höjd med utsikt över samhället.  Efter gudstjänsten går man ner mot kyrkstan. En träbebyggelse av många kyrkstugor tätt samman, där bybor utanför samhället bodde under de kyrkliga helgerna. Eldsvådor likt Umeå och Sundsvall drabbade även Vilhelmina. Den 5 September 1921 började det brinna i en av kyrkstugorna och följden blev att stora delar av kyrkstan brann upp.

Inlandsbanan idag.

Företaget Inlandsbanan AB förvaltar sträckan Mora-Gällivare på uppdrag av staten. Sommartid sker turisttrafik med rälsbuss. Ett populärt sätt att se Lapplands inland med många stopp för att se och uppleva natur och samhällen längs banan. Den ursprungliga användningen av inlandsbanan som en transportled och livsnerv året runt,  är borta. Enligt Inlandsbanan AB krävs åtgärder för att höja kapaciteten på ca 30% av sträckan. Man kan helt enkelt inte köra så tunga tågtransporter på de sämsta sträckorna. Klicka här för att se bilder från Inlandsbanan.

Taggar:
css.php