En inspirationsblogg med motiv hämtade ur ett unikt bildarkiv.

Ett kreativt och inspirerande bildurval för dig som är journalist, författare eller formgivare.

Monica Zetterlund

Monica Zetterlund

Påskhelgen närmar sig.  Den 30 Mars infaller långfredagen och påskhelgen tar sin början. Långfredagen är Jesus dödsdag och den stora sorgens dag. Under lång tid helgade man högtiden med att inte arbeta med något onödigt. Barnen fick inte leka och hela dagen beskrevs som tung och långsam. Långt in i våra dagar var butiker, restauranger mm stängda.

Den vanliga Svensson.  Under påsken knackar det ibland på dörren. Där står barn som klätt ut sig som påskkärringar och ber om godis eller en slant eller båda. Påskäggen målas och påskriset pryder hemmet utanför eller inne. Klicka här för att se bilder på temat påsk.

Förr skickade man påskhälsningar.  Med ett vackert påskkort skickade man ofta en hälsning till vänner och bekanta. En sedvänja som hållit i sig nästan in i 2000-talet, men som numera är rätt sällsynt att få. Dock är de vackra påskkorten ytterst sevärda, och motiven vackra. Klicka här för att se bilder på nostalgiska påskkort.

Jazzdrottningen Monica Zetterlund. Hon beskrevs av Tage Danielsson som ”Ett lingonris som satts i cocktailglas. En blond negress från Värmlands huldraskogar” Som ung och talangfull sångerska i 1950-talets Stockholm blev hon snabbt favorit på danspalatset Nalen. Det är i år 2017 50 år sedan det legendariska nöjespalatset stängdes 1967.  Framgångarna fortsatte och hon arbetade med alla stora personligheter, Povel Ramel, Olle Adolphson och HasseåTage mfl. I den sistnämnade duons sällskap medverkade hon i revyer och i filmer som än i dag är sevärda.

Folkkär blev hon när hon medverkade som pigan Malin i tv-serien Söderkåkar som hade tv-premiär den 6 november 1970. Här fotograf KG Kristofferssons vackra bild på sångerskan och skådespelerskan som leende mot kameran håller ett stort påskägg och pyntad med påskliljor. Född 1937, och skulle i år 2017 fyllt 80 år. Klicka här för bilder på Monica Z.

Taggar:

Pressfotograf KG Kristoffersson 100 år.

  • Sjöberg En bildskatt bland bildbyråer

Sjöberg En bildskatt bland bildbyråer

KG Kristoffersson, legendarisk pressfotograf. Född 1918 uppmärksammar Sjöberg Bildbyrå hans 100-års jubileum. Know more about this photographer.

Ung fotograf.

Kristoffersson började som obetald fotografelev hos fotograf Staffan Kronberg på Gumaelius reklambyrå i Stockholm. Därefter arbetade han som fotograf på bildbyrån Telegrafbild 1938. 1939 startade han sitt eget företag Svenskt Bildreportage med kontor på Vasagatan nära de dåtida tidningskvarteren i Klara, Hans intresse för film och teater gjorde att han följde filminspelningar och gjorde kändisreportage för bla. Filmjournalen och andra veckotidningar. Han var teaterfotograf för fem stockholmsteatrar.

Finska vinterkriget.

Redan vid 21 års ålder en krigsfotograf. Han är fotograf under journalistlegenden Barbro Alvings resa till fronten och Mannerheimlinjen vid Karelska näset under det pågående Finska vinterkriget i December 1939 . Bilder som sedermera hamnade i bildtidningen Se.

Se-fotograf.

Se var en svensk bildtidning, startad av tidningslegendaren Carl-Adam Nycop 1938. Tidningen blev känd för att publicera bilder från dåtidens bästa pressfotografer.  Den kreativa redaktören Nycop köpte många av Kristofferssons bilder och reportage. Allt från Lill Lindfors och Lill-babs till dokumentära reportage om livet i Sverige. Tetra pak lanserar sin nya förpackning och Kristoffersson var på plats. Den 7 Maj 1945 var han på Kungsgatan i Stockholm och tog de klassiska bilderna på fredsfirandet med lyckliga människor som firade att Andra världskriget var slut.

Han träffar nobelpristagare.

Efter andra världskriget reste Kristoffersson runt i England i September 1945 och fotograferade under tre månader. Ett England i uppbyggnad och människor som rest sig ur askan. I Coventry dokumenterade han den sönderbombade staden. Han passar på att träffa och fotografera Nobelpristagaren Alexander Fleming. Ett klassiskt bildreportage på en av världens mest omskrivna män.

Ingmar Bergman filmer.

Under 1940 och 1950-talen en flitigt anlitad fotograf vid filminspelningar och på privatteatrar. Han fotograferade under inspelningar av svenska långfilmer. Ett exempel är Ingmar Bergmans film Musik i Mörker. Boken Regi Bergman är ett exempel där hans bilder på Ingmar Bergman publicerats. Kristoffersson är på filminspelning med Ingmar Bergman.

De svenska fotbollsproffsen i Italien.

Under en av hans många reportageresor följer han den legendariska fotbollstrion GreNoLi. En serie bilder på spelarna som alla fotbollsintresserade svenskar dyrkade. Kristoffersson passade också på att träffa den italienska filmstjärnan Gina Lollobrigida, med ett vackert bildreportage som resultat.

Omslag på tidningen Life.

En bild han tog på fotomodellen Haide Göransson köpte den amerikanska bildtidningen Life och publicerade omslaget till Oktobernumret 1949. För arvodet köpte han som första svenska fotograf det då modernaste i fotoväg, ett elektronblixtaggregat från USA.

På femtiotalet.

Kristofferssons bok Hon kameran och jag kommer ut 1955. Han delar med sig av sina gedigna tekniska kunskaper om allt från kameraval till slutartider. Rikligt illustrerad med hans egna bilder på kvinnor han fotograferat. Där beskriver han ljussättning och hur man bäst väljer miljöer som passar. Anita Ekberg får ett uppslag med bilder tagna 1951, samma år hon vann skönhetstävlingen Miss Sverige.

Böcker och utställningar.

Kristoffersson medverkade med sina bilder i uppslagsverket Myggans nöjeslexikon där hans bilder illustrerade uppslagsord och personligheter. Hans bilder på popgruppen ABBA publicerades i ABBA The photo book utgiven på Max Ström förlag.

100 års jubileum 2018.

Förmodligen är Kristoffersson en av Sveriges mest produktiva fotografer. Bilder ur bildarkivet han lämnade efter sig används flitigt i svenska tidningar och böcker. Det är oräkneliga unika motiv med högt redaktionellt värde. KG Kristoffersson föddes den 15 Maj 1918, död 10 December 2011. Kontakta Jonas Sjöberg för mer information och pressmaterial.

Vi är stolta att kunna förvalta arvet av unika bilder han lämnat efter sig. Klicka här för att se en del av hans bilder.

Taggar:

Norrmalmstorgsdramat

  • Norrmalmstorgsdramat

Norrmalmstorgsdramat

Rånaren tar taxi till banken.

Så börjar historien om det numera så kallade Norrmalmstorgsdramat 1973. Huvudpersonen och bankrånaren Janne Olsson som tagit en taxi till Norrmalmstorg från Alvik,  betalar för taxiresan och byter om inför rånet mot Kreditbanken på toaletten till en Pressbyråkiosk. Han tar på sig en peruk och glasögon och sminkar sig till oigenkännlighet med en brun kräm i ansiktet. Med ett k-pist vapen går han in i banken, skjuter några skott och dramat börjar.

Märkligt rån.

Istället för att ta pengar och snabbt bege sig från banken, tar Olsson omedelbart bankpersonalen som gisslan. Han kräver tre miljoner kronor och att internen Clark Olofsson ska omedelbart komma dit. Det är den 23 Augusti 1973 och gisslandramat skulle fram till den 28 Augusti. De fyra som hölls gisslan var Sven Säfström, Elisabeth Oldgren, Kristin Enmark och Birgitta Lundblad.

Clark Olofsson kommer.

Den redan beryktade Clark Olofsson avtjänar ett sex-årigt fängelsestraff för bankrån, och har redan försökt rymma från Kalmarfängelset där han sitter.  När Clark Olofsson på eftermiddagen den första råndagen kommer till Norrmalmstorg och Kreditbanken och träffar Olsson, känner Clark inte igen honom direkt. Olsson hade från början av rånet bara pratat engelska med alla, och börjar plötsligt prata svenska, vilket överraskar alla som trott att han inte varit en svensk person. Clark Olofsson berättar att han blivit lovad permission om han kan få Olsson att ge upp eller ta honom med våld.

Dramat utvecklar sig.

De vardagliga problemen med att äta, gå på toaletten, sova mm tär på alla inblandade. Polisen har börjat borra hål i bankens tak och Olsson hotar att spränga banken om det sker. Polisen sänker ner en kamera genom hålet och tar ett kort. Bilden visar gisslan i bankvalvet och Clark Olofsson som tittar fram.

Upplösningen.

På den sjätte dagen den 28 Augusti agerar polisen och sprutar gas genom hålen de borrat. Gisslan och rånarna drabbas av panik. Janne Olsson själv resignerar och ropar högt: Jag ger upp! Han förs ut av polis och möts av polisuppbådet och pressfotografer. Kriminalkommisarien Sven Thorander som ansvarat för insatsen hälsar Olsson med ett handslag. Fem poliser eskorterade sedan Olsson till sjukhus där han blir blir undersökt. Olsson dömdes till tio års fängelse för rånet, avtjänade straffet och har sedan dess inte dömts för något liknande brott.

Som underlag för texten Janne Olssons egen berättelse från rånet publicerad i Pockettidningen R nr 1 1974. Klicka här för att se våra bilder från Norrmalmstorgsdramat.

 

Taggar:

Kobran som man ringde med

  • Kobran
Kobran

.

Allt i ett.

Den svenska formgivaren Ralph Lysell var med och utvecklade prototypen för telefonmodellen för telebolaget LM Ericsson redan 1941. Lysell stod för de bärande designidéerna till det utseende telefonen till slut fick.  Idén lades på is och först 1949 fick Gösta Thames företagets uppdrag att få till en färdig fungerande telefon.  Arbetet med att skapa en vardagligt fungerande telefon med en modern formgivning, kombinerat med att få plats med de eletroniska komponenterna, blev en utmaning. Resultatet blev den så kallade enstyckstelefonen Ericofonen eller Kobran som den kom att kallas.

Att ringa och svara.

Ericofonen som hade konstruerats för att stå för sig själv var lättplacerad inom ramen för den dåtida tanken att telefonjacken vanligtvis placerades i hallen. När det ringde lyfte man helt enkelt på luren och svarade. När man sade hejdå, ställde man ifrån sig telefonen på hallbordet och samtalet bröts. För att ringa lyfte man telefonen, och slog numret på en nummerskiva i botten.

Fast telefoni ett minne blott. När nu Telia avvecklar den fasta telefonin i många landsdelar, är befolkningen hänvisad till att använda mobiltelefoni istället. En lösning som på papperet ser bra ut, men som i verkligheten inte alltid är det. Den täckningskarta som anger bra sändning och mottagning är nog föremål för kritisk granskning. Den som fått sin fasta telefon indragen och har dålig täckning, får klen tröst av sådana fakta. Vem känner inte igen sig när man hör berättelser om personer som inte lyckas ringa om de inte byter rum, håller i diskbänken, går på övervåningen eller vandrar en bra bit från huset för att få en pinne på mobilen?

För att stanna.

Telefonen är en av de uppfinningar som historiskt fått betydande allmän användning. Att dela med sig av vardagshändelser till nära eller avlägsna vänner eller släktingar, kommer nog fortfarande vara den vanligaste användningen. Klicka här för att se ett urval bilder på temat telefon.

Taggar:

Kläder blir mode

  • Mode

Mode

Arbetskläder blir trendigt mode. 

Jeans till exempel var arbetarens byxor. Praktiska och oömma arbetsplagg. De fann senare sin väg till den vanlige konsumenten. Är du tillräckligt gammal har du förstås upplevt hur dessa byxors utseende varierat? Utsvängda byxben nedtill och stuprörsmodellen. Hög midja eller så låg midja att de knappt sitter uppe. Eller som på den härliga bilden med slalomlegendaren och Tärnabysonen Ingemar Stenmark, där han flankeras av två tjejer i jeans med uppvikta byxben. Stenmark själv har ett par gula jeans och skjorta. Bilden tagen 1974. Förmodligen i samband med ett reportage för en veckotidning, där några beundrare får chans att träffa idolen.

Längder och färger.

Som jeans har även klänningar och kjolars längd varierat. Vanligast genom internationella modedesigners nycker, då de bestämde om kjolen skulle vara ovanför eller nedanför knäna. En klassiker blev skådespelerskan Audrey Hepburns ärmlösa svarta klänning i filmen Frukost på Tiffany´s 1961 i design av  Hubert de Givenchy. Mode är i mångt och mycket att redan befintligt mode förändras av designers som har en ny och annan syn på saken. Därför återkommer ofta till synes samma mode men i en något annan stil och design.

Modefotografi.

En rätt så kontrollerad konstform styrd och påverkad av många andra inblandade. Man får ändå beundra den analoga fotografen som med 36 bilder på en rulle småbildsfilm, lyckades fånga de korta moment när modellen lyckades som bäst med att förmedla plaggen förenat med hens charm och utseende. Kamerorna som används idag är trådlöst uppkopplade och ett team från beställaren bedömer på en skärm i realtid hur bilderna blir. Och när det numera inte finns någon film som tar slut, pågår digitalfotograferingen tills dess alla är nöjda, även om den duktige fotografen anser annorlunda. Klicka här för att se ett urval modebilder från förr.

Taggar:

Vilhelmina och Inlandsbanan

  • Inlandsbanan

Inlandsbanan

Vilhelmina för hundra år sedan.

Den 19 december 1917 pågår arbetet med Inlandsbanan. Rallarna närmar sig Vilhelminas tätort. Ett samhälle i södra Lappland som för många numera är ett av många stopp längs Inlandsbanan. Man kan skymta det redan färdigbyggda stationshuset i bakgrunden. Arbetarna lägger ut slipers på banvallen och rälsen läggs på. Ännu är det många mil kvar att bygga. Snö och kyla är inget hinder för rallarna som arbetar på. Förmodligen är ett datum bestämt när sträckan Dorotea-Vilhelmina ska vara färdig som pågått i två år. Den svenska civilministern och representanter för inlandsbanan hade som uppdrag att kontrollera byggandet och gjorde sin senaste inspektion strax norr om Dorotea 1915.

Högtidligt firande.

De 16 Februari 1918 är Inlandsbanan officiellt klar. Från myndighetshåll förespråkades banans betydelse för inlandet. Att kunna frakta skogsråvara och malm, men dessutom bygga ut vattenkraften i älvarna. En gudstjänst hölls i Vilhelmina kyrka som ligger vackert på höjd med utsikt över samhället.  Efter gudstjänsten går man ner mot kyrkstan. En träbebyggelse av många kyrkstugor tätt samman, där bybor utanför samhället bodde under de kyrkliga helgerna. Eldsvådor likt Umeå och Sundsvall drabbade även Vilhelmina. Den 5 September 1921 började det brinna i en av kyrkstugorna och följden blev att stora delar av kyrkstan brann upp.

Inlandsbanan idag.

Företaget Inlandsbanan AB förvaltar sträckan Mora-Gällivare på uppdrag av staten. Sommartid sker turisttrafik med rälsbuss. Ett populärt sätt att se Lapplands inland med många stopp för att se och uppleva natur och samhällen längs banan. Den ursprungliga användningen av inlandsbanan som en transportled och livsnerv året runt,  är borta. Enligt Inlandsbanan AB krävs åtgärder för att höja kapaciteten på ca 30% av sträckan. Man kan helt enkelt inte köra så tunga tågtransporter på de sämsta sträckorna. Klicka här för att se bilder från Inlandsbanan.

Taggar:

Radioklassiker

  • Radioklassiker

Radioklassiker

Minns ni?

Innan den strömmande och nedladdningsbara musiken, fanns endast radion. Ett medium man aldrig trodde skulle bli omodernt. En radioapparat stod i stort sett i varje hem. I köket ett praktiskt liten lättplacerad modell på bordet eller köksbänken. I vardagsrummet en större snyggare möbel, bland kombinerad med en grammofon. I tonårsrummet en trendigare modernare apparat i det moderna plastmaterialet. På semestern följde den praktiska reseradion med. En batteridriven modell med utdragbar antenn.

Handhavande.

Hur bra man hörde ur radions högtalare berodde mycket på hur väl man ställde in mottagaren. På radions framsida fanns oftast en skala där frekvenserna visades grafiskt. Man vred en ratt tills dess radiokanalens ljud hördes bra. Det var viktigt att göra dessa förberedelser inför ett radioprogram man absolut ville lyssna på. Radioapparaterna kunde också ta emot radioutsändning från andra länder.

En samlingspunkt.

Under andra världskriget, 1939-1945 var radion en ovärderlig källa för nyheter, och den stod på nästan hela tiden. Nyhetsrapporteringen om kriget i världen följdes med spänning. Sportevenemang där tex löparen Gunder Häggs medverkade sändes i direktsändning. Populärmusik började sändas och den numera så kallade musikradion etablerade sig hos lyssnarna.

Radioklassiker.

Det är förstås omöjligt att lista alla kvinnor och män som blev populära programledare i radio men den minnesgode kommer säkert ihåg dessa. Lennart Hyland i Karusellen. Sigge Furst i Frukostklubben, Sven Jerring var Radiotjänst förste hallåman och långvarig programledare i Barnens brevlåda. Bertil Perrolf i Skivor till kaffet, Ulf Elfving i Svensktoppen, Hasse Tellemar i Ring så spelar vi, Kersti-Adams Ray i bla. Kvällstoppen.

Radioklassiker, en bok att göra.

Redaktören har tillåtit sig att göra framsidan till en bok som han själv vill läsa. Med titeln Radioklassiker borde den vara en odyssé i den svenska radiohistorien. Allt från de mest kända radioprogrammen till mer udda radioupplevelser. Här skulle man kunna läsa mer om varför radion fick sådant genomslag förr i tiden. Vilka programledare som mormor och morfar pratar om med så klara minnesbilder, men som deras barnbarn idag inte har en aning om vilka de är.

Klicka här för att se ett urval bilder på temat radio.

Taggar:

Sommartid

  • John Pohlman

John Pohlman

Mot en ljusare tid.

Att svenskarna ska ställa om klockan till sommartid är en av de säkraste vårtecknen vi har. Den värsta vintern är över för de flesta söder om Dalälven. I norra Sverige dröjer sig snön kvar ännu ett tag. Men ljuset återkommer. Solljuset som bidrar till ett bättre humör och hälsa om man utsätter sig för uv-strålarna i rätt mängd.

Dagen då vi ställer om klockan.

Den 25 Mars är det dags att ställa fram klockan en timme. Det påstås att det var amerikanen Benjamin Franklin som skapade tankegången och förslaget om sommartid 1784. I Sverige gjordes ett försök 1916 men på grund av böndernas protester, så upprepades inte försöket påföljande år.  Det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes permanent i Sverige.

Hjälp att komma ihåg.

Det finns populära ramsor för att minnas åt vilket håll klockan ska ställas. Frasen: Se fram emot sommaren, se tillbaka på sommaren är en. Ställ fram utemöblerna inför sommaren, ställ tillbaka utemöblerna inför vintern. För de flesta svenskar som har mobiltelefoner slipper man att tänka på det, men det är många som missar att ställa om övriga klockor i hemmet.

Vädret blir som det blir trots sommartiden.

Den legendariske meteorologen John Pohlman får fungera som illustration till inlägget. På hans tid ritades väderkartorna upp för hand. Hög och lågtryck illustrerades med en tjock tuschpenna. John Pohlman var väderpresentatör i 30 år på Sveriges Television och hans sista prognos sändes den 31 oktober 2002. Klicka här för bilderna på meteorologer.

Skriver du om väder och vind? Klicka här för ett urval bilder på ordet väderlek. I bildarkivet finns många motiv som väl illustrerar den svenska sommarens alla faser, regn, sol, storm. kyla, värme mm.

Taggar:

Lill-Babs

  • KG Kristoffersson Sjöberg bildbyrå

KG Kristoffersson Sjöberg bildbyrå

Lill-Babs 80 år den 9 Mars. En av Sveriges mest populära sångerskor närmar sig sin 80-års dag. Hon kan se tillbaka på ett långt artistliv som svenskarna kunnat följa. Inte minst har hon varit föremål för många löpsedlar och artiklar. Endast drottning Silvia har uppmärksammats mer.

En numera klassisk inspelning. 1961 medverkar Barbro i filmen Svenska Floyd. Hon gör här rollen som pangbrallisen och nattklubbssångerskan Lollo. Hon sjunger melodin En tuff brud i lyxförpackning som skrevs av bla Simon Brehm. Inspelningen av henne och dansarna bakom, betraktas numera som en klassiker. Lill-Babs har berättat att dansen och koreografin i stor grad var improvisation. Fotograf KG Kristoffersson besökte inspelningen och hans bilder från inspelningen är hänförande.  Klicka här för att se alla bilderna från inspelningen.  Hennes motspelare var skådespelarveteranerna Carl-Gustaf Lindstedt som boxaren Floyd från Nockeby och Arne Källerud i rollen som Arne Redig, hans tränare. Filmen hade premiär på Stockholmsbiografen Astoria den 7 Oktober 1961. Filmkritikern Olle Grönstedt skrev följande recension i Stockholms-tidningen: ”Som ett extra dragplåster för den ungdomliga publiken har Lill-Babs fått sin första filmroll. Sångnumren klarar hon utmärkt även i bild. Hon rör sig säkert och hemtamt bakom mikrofonen och är snygg att se på.”

Uppmärksamma Lill-Babs. Det är inte lätt att välja ut höjdpunkter ur hennes långa karriär. Men våra bilder visar hennes liv från 1950-talet och framåt och hjälper till att berätta hennes livs historia. Klicka här för att se våra bilder på henne.

En pressfotografs 100-års jubileum. KG Kristoffersson började sin yrkesbana som krigsfotograf under det finska vinterkriget 1939. Han kom att bli en av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder publiceras idag i tidningar, böcker, tv-program, utställningar mm. Hans unika bilder från Ingmar Bergmans filmer uppmärksammas särskilt i år då även Ingmar Bergman skulle fyllt 100 år. 2018 har utsetts till Bergmanåret.  Klicka här för att läsa mer om KG Kristoffersson som 2018 skulle fyllt 100 år. 

Taggar:

Farmen tillbaka på tv

  • Sjöberg Bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv

Sjöberg Bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv

Dokusåpan Farmen åter aktuell. Den uppmärksamme ser förstås de efterlämnade spåren av hårt arbete och kunnande på gården där tv-inspelningarna sker. Åkrar som rensats från sten för hand. Byggnader och detaljer som vittnar om stort kunnande om praktiskt bondeliv förr i tiden. Efterlämnade välanvända bruksföremål som berättar historien om gårdens folk, deras vardag och hur väl de tog tillvara från de resurser som stod tillbuds.

Nästan fram till idag. Fram till 1970-talet fanns det ännu liv i många gårdar runt om i Sverige, även i den mest glest befolkade delarna. Strävsamma människor som vägrade att lägga ned jordbruket, och arbetade på såsom deras förfäder gjort i generationer.

En del av vardagen för många. Bilden som är tagen 1973 någonstans i Roslagen visar mjölkbonden som kör sina fulla mjölkkrukor till mjölkbryggan vid stora vägen. Mjölkbilen kom sedan och hämtade krukorna och körde dem till mejeriet. Numera sköts hämtningen av mjölken av en tankbil som tömmer gårdens mjölktank på gården.

Framtiden. Det är välkomnande att se paret Mandelmann som så väl illustrerar ett äkta bondeliv. Med sitt kunnande och vilja att producera lokalt och egna råvaror, är Sveriges bästa ambassadörer för livet på landet. Att se tv-programmet Farmen är för många tittare en chock. Deltagare som både förstår och kan bondelivet, men även deltagare som aldrig sett en ko i verkligheten. Redaktören själv hoppas se fler gårdar som har ett aktivt lantbruk med god djurhållning och som kan producera råvaror som erbjuds i de lokala butikerna.

Taggar:
css.php