Posts filed under: Kända personer

  • Från A till Ö

Från A till Ö

En av Sveriges största bildbyråer

En av de mest populära barnserierna under 70-talet.

Hedvig och Helge. Huvudpersonen Hedvig Hök spelas av Birgitta Andersson och Bert-Åke Varg ugglan Helge. De är huvudpersonerna i barnprogrammet Från A till Ö. Hedvig får i varje avsnitt problem med att förstå svåra ord, och då låtsas förstå ordet blir hennes näsa mycket lång. När hon sedan förstår ordets rätta betydelse, blir näsan normal igen. Det sista avsnittet i serien sändes den 5 Juni 1975

Kanske dags för en ny säsong av serien? Nya ord dyker upp varje år. 2018 är listan på ord som ökat i användning eller helt nya ganska intressant. Här är några exempel: Beslutsblindhet, Cyberhygien, Flossa, Flygskam, Mandatpingis, Mikrootrohet. Ofta kombineras två ord för att skapa ett nytt. Många nya ord beskriver samhällsfenomen och ny teknik.

Klicka här för att se alla bilder ur det populära barnprogrammet.

Nyhet! I vår tidslinje kan du se händelser och fenomen under mer än 100 år. En resa i tiden för dig som gillar historia.

Bilder ur ett unikt bildarkiv. Det unika urvalet av motiv har ett högt redaktionellt värde. Bilder som tidigare aldrig publicerats, läggs online med värdefull information om motiven.

Köpa för privat bruk. Du kan enkelt beställa vilken bild du vill ur bildarkivet och köpa den digitala högupplösta filen. Sen kan du printa den själv eller låta Smartphoto eller Fujifilm göra en riktig fotografisk kopia. Den kan du pryda väggen med hemma.

midnattssolen

Sjöberg Bildbyrå

Midnattssolsrallyt 1963. En biltävling som kördes första gången 1950 och sista gången 1964. Rallyt grundades 1950 av bildirektören Ernst S. Nilson. Här går starten vid Karlbergs slott den 18 Juni 1963.

En svensk rallyklassiker. Svenska Rallyt till Midnattssolen. En biltävling under rallysportens storhetstid med start år 1950 som är evigt förknippat med allt som rally står för: grussprut, damm, bilklassiker mm. Fram till 1964 genomfördes loppet varje år med alla tänkbara bilar från denna tidsperiod. Segraren mottog Midnattssolspokalen. Ett vandringspris av hovsilversmeden Erik Fleming.

Starten går. 1963 går starten som i alla andra år vid Karlbergs slott i Stockholm. Det är feststämning och förarna trivs med uppmärksamheten. Både kvinnor och män ställer upp och det ska utses en segrare i både dam och herrklass. Sylvia Österberg vinner damklassen och Berndt Jansson i sin Porsche Carrera 2 vinner herrklassen, följd av rallylegendaren Erik Carlsson och Bo Ljungfeldt.

Vem är vem. Jag är den förste att erkänna att mitt öga för bilar och förare har en del att önska, men jag var faktiskt inte ens född när tävlingen gick av stapeln. Du som vet vem som är vem, hör gärna av dig och tipsa om namn och detaljer. Du bidrar på så sätt till historien. Här ser du bilderna från 1963 års upplaga av loppet.

Här kan du läsa mer om Midnattssolsrallyt. Från Taksökare & Hasplåt, en sida för nostalgiker runt OT och Rallysport.

Ivar Kreuger

Ivar Kreuger Sjöberg bildbyrå

Ivar Kreuger. 30-talets tändstickskung som var en man som hade bråttom. Han ville snabbt komma fram och tillbaka mellan sitt fritidshus i skärgården och villan på Djurgården. Att han inte saknade pengar precis gjorde att han kunde låta bygga de snabbaste privatägda motorbåtarna någonsin till sig själv.

Se Kreugers båt. På Stockholmsmässan och utställningen Allt för sjön som pågår mellan den 1-10 mars är hans båt M/Y Loris med och visas upp i en egen monter. Båten som är över hundra år gammal är nu en renoverad veteranbåt som används för charter. Kreuger ägde båten till sin död 1932 och den såldes sedan på exekutiv auktion.

Svalan. Ett passande namn för en annan av Kreugers motorbåtar. Ett fartvidunder med en flygmotor på 650 hk som passerade 50 knop. Båten kördes inte av Kreuger själv utan krävde två mans besättning som styrde och manövrerade båten från en sittbrunn i den främre delen av däcket.

En kändismagnet. Ivar Kreuger umgicks med dåtidens storheter och filmstjärnor. Amerikanska moviestars som Douglas Fairbanks och Mary Pickford prövade på en tur i Loris i Stockholms skärgård 1924.

Följ oss på Twitter, Facbook och Instagram

 

  • Vasaloppet

Vasaloppet. En svensk klassiker.

En bildskatt bland bildbyråer

Vasaloppet arrangeras den 3 Mars 2019. Återigen tävlas det om förstaplatsen i den nio mil långa skidtävlingen. Sedan 1922 har åskådarna längs sträckan mellan Sälen och Mora sett många kända ansikten i skidspåret.

Vasaloppet är världens äldsta, längsta och största långlopp på skidor. Mer än en miljon människor har deltagit i något av Vasaloppen sedan starten 1922. Enligt historien är Vasaloppet till minne av Gustav Vasa, som flyende från danskarna skidat de klassiska milen, fast i fel riktning… De två dalkarlarna Lars i Kättilbo och hans vän Engelbrekt, som ville förmå den kommande kungen att stanna och slåss,  hann upp Gustav Eriksson i Sälen.

Priserna betyder mindre. Vasaloppets idrottsmän och kvinnor är ofta blygsamma och ödmjuka inför segrar och framgångar. Den legendariske Umeå skidåkaren Arthur Häggblad sa: Det är inte  dyrgriparna som gläder mig mest. Största behållningen är vetskapen om att ha vunnit över sig själv. Den psykiska ansträngningen är om möjligt värre än den fysiska.

Egentligen två segrare i Vasaloppet den 11 Mars 1928. Sven Utterström och ”Särna” Hedlund åker sida vid sida mot målet. De korsar mållinjen i Mora samtidigt till stor förskräckelse för kranskullan. Dött lopp ansåg de själva, men en segrare tycktes behövas koras och måldomarna tyckte att Hedlund var först. Utterström och Hedlund löste emellertid frågan själva i efterhand. Deras guld och silvermedalj sågade de itu, och lödde ihop med den andres hälft. (källa Bertil Jihde Året Runt nr 5 1948).  Klicka här för att se bilderna från Vasaloppet.

  • Estrid Ericson

Estrid Ericson

Estrid Ericson

Dagens formgivare. Idag höjer knappast någon på ögonbrynen om någon kreativ och kunnig bloggar och sprider bilder och texter om hens nya design. På Instagram och Facebook rinner en strid ström av bilder på kreativ design förbi en.  Jag anar att det är nutidsmänniskans behov av att synas och höras, och förhoppningen att skapa sig ett namn och tjäna pengar som styr. Men om man bortser från de som bara gör sitt jobb eller vill tjäna pengar, så finns det fortfarande konstnärer och formgivare som förtjänar ärlig uppmärksamhet för sin form och sina alster.

Kvinnlig pionjär.  Med bakgrund som teckningslärarinna i Hjo,  den lilla Västgötska orten vid sjön Vättern, startade 1924 Fröken Estrid Ericson Svensk Tenn på Strandvägen i Stockholm, med ett litet sparkapital och med hjälp av några få medarbetare. Hon och hennes designföretag blev snabbt förknippade med de eftertraktade egenskaperna hos en formgivare; sober smak och hög kvalité. Framgången lät inte vänta på sig, och hennes alster blev snabbt eftersöka av en ständigt växande kundkrets. En av hennes mest kända produkter är elefantmönstret. Inte hennes egen design dock, men idéer är fria, och elefanten är lånad från en tygbit hon hittade och förädlade.

Kanske inte idag. Estrid Ericson skulle säkert nå samma framgång om hon levt idag. Det hade dock förmodligen tagit längre tid att få uppmärksamhet, och konkurrensen hade varit mycket högre. Företaget lever i allra högsta grad och är än idag ett kreativt och försäljningsmässigt framgångsrikt företag. En framgångssaga tack vare att Fröken Estrid Ericson från HJO var en orädd och kreativ kvinna i en annars så mansdominerad affärsvärld.

Fotograf Kristoffersson. Såklart har han varit på Svenskt Tenn och gjort ett reportage. Bilderna är från 1942. Klicka här för att läsa mer om den kreativa fotografen.

Nu finns Sjöberg Bildbyrå på Instagram.

  • Radiohistoria

Radiohistoria

Radiohistoria

Radiohistoria

Innan tv-n kom fanns bara radion. Det var radions storhetstid, innan televisionens intåg och dominans. Då härskade radioutsändningarna i hemmet och styrde vanorna. Allt stannade av vid större idrottsevenemang som tex när den svenske löparkungen Gunder Hägg på 1940-talet tävlade. Nyhetssändningarna om andra världskriget spreds via radion och nåde den som störde tystnaden som säkert behövdes när familjen hade samlats vid radion.

Nya favoriter. På 1960-talet fick ungdomslyssnarna sina favoriter och radioprogram. Program som mer eller mindre tvingades fram av publiken trots moralpredikningar från meningsmotståndare som ansåg att pop och rock musik var början till ungdomens förfall. Kanske det låg mest i att det faktiskt är så att generationer har sina favoriter och har svårt att hitta nya.

Svensktoppen och Ring så spelar vi. Två långkörare i radio med miljonstor lyssnarskara. Folkkära och populära programledare som Hasse Tellemar och Ulf Elfving behöll greppet om lyssnarna. Hur många med mig har inte suttit vid radion under Svensktoppen och väntat på vilken artist som nu tagit sig upp på förstaplatsen? Bilden från 1971 och är skön att se på eller hur?

www.sjobergbild.se I vårt online arkiv finner du fler härliga nostalgiska bilder från förr, inte bara radio.

  • Sjöberg Bildbyrå

John och Ninni En kärlekshistoria

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Verkligen överträffar historien.

Så kan man sammanfatta den osannolika kärlekshistorien mellan John Lindgren och Ninni Nilsson. De växte upp på varsin sida om Allmänna Gränd och i varsin tivolifamilj. John som son till ägaren av Nöjesfältet, och Ninni som dotter till ägarna av Gröna Lund. Rivaliteten mellan de två tivoliägarna gick inte att ta fel på. De blev med tiden bittra fiender och de utsatte varandra för otaliga tjuvknep och kampen om nöjesbesökarna hårdnade. Ingen vet hur romansen mellan de två unga arvtagarna började men de blev ett par i hemlighet, och fick träffas i smyg Inte förrän deras fäder gick bort, udda nog samma år 1940, vågade de träda fram med sin kärlek.  I December 1941 förlovade de sig och de gifte sig i Juli året därpå.

Premiär den 14 Februari.

Filmatisering av deras kärlekshistoria Eld & Lågor,  kommer snart på bio. I rollerna som John och Ninni ser vi Frida Gustavsson och Albin Grenholm. De rivaliserande tivolidirektörerna porträtteras av Robert Gustafsson och Lennart Jähkel. Filmen regisseras av Måns Mårlind och Björn Stein som bland annat gjort filmen Känn ingen sorg. Läs om filmen här.

Bilder ur vårt historiska arkiv.

Vill du skriva om verklighetens John och Ninni så ser du urvalet bilder i vårt bildarkiv här.

  • Kai Gullmar

Kai Gullmar

Kai Gullmar

Kai Gullmar, den kvinnliga pionjären inom populärmusik.

Kai Gullmar var den första svenska kvinnan som komponerade populärmusik och många svenskar har hört och nynnat hennes melodier utan att veta att hon är upphovskvinnan. Titelmelodin till filmen Swing it magistern är förstås en av hennes mest kända melodier.

Från stenstaden.

Hon föddes som Gurli Maria Bergström i Sundsvall den 2 April 1905. Ett av hennes första framträdanden var som tolvåring när hon underhöll publiken på en Barnens dag revy. Hon tog sig också artistnamnet Gulli Charmados och uppträdde helst i herrkostym som hon lånade från stans herrekiperingar. Karriären som artist syntes utstakad och klar men föräldrarna skickade henne istället till London för att utbilda sig i stenografi och maskinskrivning. Inte oväntat blev hon under tiden i London på 1920-talet fångad av den moderna dansmusiken som spelades överallt.

1930-talet.

Såklart blev det inget kontorsjobb för den unga musikaliska Kai utan hon flyttade istället till Stockholm och tog sin artistnamnet Kai Gullmar. Hon debuterade både som sångerska och kompositör på skiva med melodin Kan du inte sjunga – så vissla! Snart samarbetade och umgicks hon med dåtidens revykungar som Ernst Rolf, Karl Gerhard och Gustav Wally. Hennes sånger sjöngs och spelades in på skivor av de populäraste artisterna för tiden som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Alice Babs, Nils Poppe, Zarah Leander för att nämna några.

Gick sin egen väg.

Många beundrar henne för sättet hon levde sitt liv, en direktörsdotter som blev kompositör och sångerska, en kvinna som blev framgångsrik i en annars så mansdominerad musikvärld och en kvinna som vågade vara öppen med sin homosexualitet. Hon innehar en särskild position i den svenska musikhistorien. Hennes musik och texter skrev hon i tider av 30-tals depression, Kreuger Krasch, massarbetslöshet och världskrig. Hennes melodier och artisterna som sjöng dem, kan idag uppfattas som käcka och överglada, men under de svåra tiderna behövdes ett gott humör och ett leende för att överleva. Efter en olycka blev Kai förlamad från midjan och nedåt och tillbringade de sista tio åren av sitt liv i sin våning i Stockholm och dog den 25 Mars 1982.

Om bilden.

Fotograf KG Kristoffersson har i ett hemma hos reportage 1943 fångat Kai Gullmar vid pianot, förmodligen ett av hennes käraste ägodelar. Läs mer om Kristoffersson här.

Hasse Ekman

Hasse Ekman

Den motvillige skådespelaren.

Hasse Ekman, född 1915, var son till skådespelaren Gösta Ekman den äldre. Han borde förstås blivit skådespelare direkt, men som 17-åring ville han bli författare. Och mycket riktigt skrev han fram till 1953 manus till 30 filmer, två böcker och en pjäs. Istället för beträda skådespelarbanan och inspireras av sin far, var han rädd att jämföras med sin far,  och undvek därför skådespelaryrket. Gösta Ekman den äldre dog när Hasse bara var 22 år. De kom dock att vara mer goda vänner än bara far och son. Trots faderns hårda livstempo och teaterliv, fanns ändå kraft och tid att när dagen var slut, laga mat och umgås med familjen i våningen på Artillerigatan. Deras enda gemensamma film där både far och son Ekman medverkar var filmen Intermezzo från 1936.

Sina första roller.

I sin första scenuppgift gjorde han en dansherre i Glada änkan 1932. Sin första teaterroll var i en enkel amerikansk fars på gamla Folkteatern samma år. Den spelades på en av hans fars flera teatrar. Samma år förlorade Gösta Ekman den äldre,  alla pengar han skrapat ihop och mer till. Hasse minns de lappar från kronofogden med hot om utmätning som ibland satt på ytterdörren, och ibland hamnade möblerna på pantbanken. Sin första filmuppgift hade Hasse i långfilmsklassikern Hemslavinnor med Dagmar Ebbesen 1933.

Fram till 1950-talet.

Bland sina egna filmer, som hunnit bli 25 stycken fram till år 1953, tyckte Hasse att Flicka och hyacinter var bäst.  Den hade premiär 1950 och han skrev både manus och regisserade den. Störst framgång hade Hasse med filmen Fram för lilla Märta 1945, där han balanserade mellan sin önskan att känna sig konstnärligt snygg, men samtidigt göra en film som går bra på biograferna.  Särskilt nöjd var Ekman med filmen Första divisionen 1941 och pjäsen Slå nollan till polisen.

Hasse Ekman och Ingmar Bergman.

Fotograferad på ett till synes vanligt sätt som man är van att se Hasse på 1950-talet. Glad och solbränd med en elegant hatt. Bilden säger dock mer än så. Den uppmärksamme ser de sista bokstäverna i namnet som är sytt på regissörsstolens rygg,  Ingmar Bergman. De båda regissörerna blev flitigt omskrivna och jämförda i den svenska pressen på gott och ont. Ingmar Bergman tog snart över som den konstnärlige av de båda. Hasse Ekman lämnade Sverige på 1960-talet och bosatte sig i Spanien där han avled den 5 Feb 2004. (Varför Hasse Ekman sitter i Ingmar Bergmans regissörstol får vi nog aldrig reda på.)

Fotograf Kristoffersson.

Bilden tagen i mitten av 1950-talet av KG Kristoffersson. En av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder återfinns i böcker och tidningar. Läs mer här.

  • Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube

Vad vore en sommar utan Taube? Ja man kan fråga sig om någon annan svensk tonsättare än Evert Taube betytt så mycket för den svenska sommaren och sommarkänslorna. Hans odödliga melodier och texter  målar upp ett vackert sommar-Sverige för lyssnaren och förvandlar snabbt även den regnigaste sommardag till ett soligt paradis.

Vistraditionen förs vidare. Sven-Bertil Taube har axlat sin fars mantel och har sedan många år tolkat sin pappas visor. Förutom sin sång karriär har Sven-Bertil även hunnit med att vara framgångsrik i svenska filmer. Sedan många år är han bosatt i London med sin hustru Mikaela.

Om bilden. Fotograf Roland Palm har fångat far och son Taube i ett musikaliskt ögonblick på 1950-talet. Pappa på den välspelade lutan och son på gitarr. Det står noter framför dem på pianot, men de är mest troligt överflödiga.

I bildarkivet. Självklart finns det mängder med motiv på både far och son Taube. En bildskatt från bland annat inspelningen av filmklassikern Sjösalavår. Klicka här för att se bilderna på Sven-Bertil Taube.

Retro och Nostalgi. Sjöberg bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv på tema retro och nostalgi. Här finner du bilderna från förr som väcker minnen, idolerna du hade, prylarna du använde mm mm. I vårt online arkiv kan du enkelt och snabbt söka efter motiven du behöver eller inspireras av de många tidstypiska motiven från förr.

 

css.php