Posts filed under: Nöjeshistoria

  • Radiohistoria

Radiohistoria

Radiohistoria

Radiohistoria

Innan tv-n kom fanns bara radion. Det var radions storhetstid, innan televisionens intåg och dominans. Då härskade radioutsändningarna i hemmet och styrde vanorna. Allt stannade av vid större idrottsevenemang som tex när den svenske löparkungen Gunder Hägg på 1940-talet tävlade. Nyhetssändningarna om andra världskriget spreds via radion och nåde den som störde tystnaden som säkert behövdes när familjen hade samlats vid radion.

Nya favoriter. På 1960-talet fick ungdomslyssnarna sina favoriter och radioprogram. Program som mer eller mindre tvingades fram av publiken trots moralpredikningar från meningsmotståndare som ansåg att pop och rock musik var början till ungdomens förfall. Kanske det låg mest i att det faktiskt är så att generationer har sina favoriter och har svårt att hitta nya.

Svensktoppen och Ring så spelar vi. Två långkörare i radio med miljonstor lyssnarskara. Folkkära och populära programledare som Hasse Tellemar och Ulf Elfving behöll greppet om lyssnarna. Hur många med mig har inte suttit vid radion under Svensktoppen och väntat på vilken artist som nu tagit sig upp på förstaplatsen? Bilden från 1971 och är skön att se på eller hur?

www.sjobergbild.se I vårt online arkiv finner du fler härliga nostalgiska bilder från förr, inte bara radio.

  • Sjöberg Bildbyrå

John och Ninni En kärlekshistoria

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Verkligen överträffar historien.

Så kan man sammanfatta den osannolika kärlekshistorien mellan John Lindgren och Ninni Nilsson. De växte upp på varsin sida om Allmänna Gränd och i varsin tivolifamilj. John som son till ägaren av Nöjesfältet, och Ninni som dotter till ägarna av Gröna Lund. Rivaliteten mellan de två tivoliägarna gick inte att ta fel på. De blev med tiden bittra fiender och de utsatte varandra för otaliga tjuvknep och kampen om nöjesbesökarna hårdnade. Ingen vet hur romansen mellan de två unga arvtagarna började men de blev ett par i hemlighet, och fick träffas i smyg Inte förrän deras fäder gick bort, udda nog samma år 1940, vågade de träda fram med sin kärlek.  I December 1941 förlovade de sig och de gifte sig i Juli året därpå.

Premiär den 14 Februari.

Filmatisering av deras kärlekshistoria Eld & Lågor,  kommer snart på bio. I rollerna som John och Ninni ser vi Frida Gustavsson och Albin Grenholm. De rivaliserande tivolidirektörerna porträtteras av Robert Gustafsson och Lennart Jähkel. Filmen regisseras av Måns Mårlind och Björn Stein som bland annat gjort filmen Känn ingen sorg. Läs om filmen här.

Bilder ur vårt historiska arkiv.

Vill du skriva om verklighetens John och Ninni så ser du urvalet bilder i vårt bildarkiv här.

  • Kai Gullmar

Kai Gullmar

Kai Gullmar

Kai Gullmar, den kvinnliga pionjären inom populärmusik.

Kai Gullmar var den första svenska kvinnan som komponerade populärmusik och många svenskar har hört och nynnat hennes melodier utan att veta att hon är upphovskvinnan. Titelmelodin till filmen Swing it magistern är förstås en av hennes mest kända melodier.

Från stenstaden.

Hon föddes som Gurli Maria Bergström i Sundsvall den 2 April 1905. Ett av hennes första framträdanden var som tolvåring när hon underhöll publiken på en Barnens dag revy. Hon tog sig också artistnamnet Gulli Charmados och uppträdde helst i herrkostym som hon lånade från stans herrekiperingar. Karriären som artist syntes utstakad och klar men föräldrarna skickade henne istället till London för att utbilda sig i stenografi och maskinskrivning. Inte oväntat blev hon under tiden i London på 1920-talet fångad av den moderna dansmusiken som spelades överallt.

1930-talet.

Såklart blev det inget kontorsjobb för den unga musikaliska Kai utan hon flyttade istället till Stockholm och tog sin artistnamnet Kai Gullmar. Hon debuterade både som sångerska och kompositör på skiva med melodin Kan du inte sjunga – så vissla! Snart samarbetade och umgicks hon med dåtidens revykungar som Ernst Rolf, Karl Gerhard och Gustav Wally. Hennes sånger sjöngs och spelades in på skivor av de populäraste artisterna för tiden som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Alice Babs, Nils Poppe, Zarah Leander för att nämna några.

Gick sin egen väg.

Många beundrar henne för sättet hon levde sitt liv, en direktörsdotter som blev kompositör och sångerska, en kvinna som blev framgångsrik i en annars så mansdominerad musikvärld och en kvinna som vågade vara öppen med sin homosexualitet. Hon innehar en särskild position i den svenska musikhistorien. Hennes musik och texter skrev hon i tider av 30-tals depression, Kreuger Krasch, massarbetslöshet och världskrig. Hennes melodier och artisterna som sjöng dem, kan idag uppfattas som käcka och överglada, men under de svåra tiderna behövdes ett gott humör och ett leende för att överleva. Efter en olycka blev Kai förlamad från midjan och nedåt och tillbringade de sista tio åren av sitt liv i sin våning i Stockholm och dog den 25 Mars 1982.

Om bilden.

Fotograf KG Kristoffersson har i ett hemma hos reportage 1943 fångat Kai Gullmar vid pianot, förmodligen ett av hennes käraste ägodelar. Läs mer om Kristoffersson här.

  • Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube

Sven-Bertil Taube

Vad vore en sommar utan Taube? Ja man kan fråga sig om någon annan svensk tonsättare än Evert Taube betytt så mycket för den svenska sommaren och sommarkänslorna. Hans odödliga melodier och texter  målar upp ett vackert sommar-Sverige för lyssnaren och förvandlar snabbt även den regnigaste sommardag till ett soligt paradis.

Vistraditionen förs vidare. Sven-Bertil Taube har axlat sin fars mantel och har sedan många år tolkat sin pappas visor. Förutom sin sång karriär har Sven-Bertil även hunnit med att vara framgångsrik i svenska filmer. Sedan många år är han bosatt i London med sin hustru Mikaela.

Om bilden. Fotograf Roland Palm har fångat far och son Taube i ett musikaliskt ögonblick på 1950-talet. Pappa på den välspelade lutan och son på gitarr. Det står noter framför dem på pianot, men de är mest troligt överflödiga.

I bildarkivet. Självklart finns det mängder med motiv på både far och son Taube. En bildskatt från bland annat inspelningen av filmklassikern Sjösalavår. Klicka här för att se bilderna på Sven-Bertil Taube.

Retro och Nostalgi. Sjöberg bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv på tema retro och nostalgi. Här finner du bilderna från förr som väcker minnen, idolerna du hade, prylarna du använde mm mm. I vårt online arkiv kan du enkelt och snabbt söka efter motiven du behöver eller inspireras av de många tidstypiska motiven från förr.

 

  • Ulla Sallert

Ulla Sallert

Ulla Sallert

Sångerskan och skådespelaren Ulla Sallert är död. Född den 27 Mars 1923 avled hon i maj 95 år gammal.  På 1950-talet var hon Sveriges mest populära musikalskådespelerska med huvudroller i de flesta stora musikalerna som sattes upp i Sverige. De flesta på Oscarsteatern i Stockholm där hon också medverkade i operetter.

Ulla Sallert bildgalleri:

Överst från vänster i rollen som Eliza mot Jarl Kulle som professor Higgins i musikalen My Fair Lady på Oscarsteatern 1959.

1952 i rollen som Nellie Forbush i musikalen South Pacific på Oscarsteatern.

Nedre raden från vänster; Skådespelaren Per Grundén är hennes motspelare i Kiss me Kate 1951.

1958 i rollen som Jeanne Antoinette Poisson i Madame Pompadour.

Annie get your gun var förm0dligen startskottet för Ulla Sallerts musikalkarriär och den blev omåttligt populär i rollen som Annie Oakley 1949. Inte minst för att den ytterst folkkäre skådespelaren  Sigge Fürst medverkar i rollen som indianhövdingen Sitting Bull. Klicka här för att se alla våra bilder på Ulla Sallert.

Teaterfotografen. Oscarsteatern och många andra Stockholmsteatrar anlitade fotograf KG Kristoffersson för att fotografera deras föreställningar och skådespelare. Hans bildarkiv är således en värdefull källa till bildmaterial för att illustrera de svenska privatteatrarna. Från skådespelare i samband med föreställningar till premiärer och rollporträtt.

KG Kristoffersson firar i år 100-år. Född 1918 uppmärksammar vi honom med ännu fler bilder ur hans efterlämnade bildarkiv.  Läs om honom här. Pressmaterial om honom finns tillgängligt. Kontakta Jonas Sjöberg. info@sjobergbild.se

Klicka här för att se hans bilder.

 

 

Madicken

Madicken

Du är inte klok Madicken.

Så heter filmen med Jonna Liljendahl som gör rollen som flickan Madicken. En figur i Astrid Lindgrens böcker. Hon bor med sin familj på gården Junibacken i en småstad i början av 1900-talet. Hennes yngre syster heter Lisabet.  Madicken hette också den första boken av Astrid Lindgren som utkom 1960.

Första filmen.

Söderköpings historiska stadsmiljö fungerar som kuliss till en del av inspelningarna 1979. Gatorna med kullersten och de gamla husen är en passande miljö. Skådespelaren och regissören Göran Graffman står för regin. Jungfrun Alva som spelas av Lis Nilheim vandrar hand i hand med Madicken och hennes lillasyster Lisbet under inspelningen. En ljudtekniker håller fram en mikrofon och kameran sitter på en bil som åker före.

Baserad på en verklig person.

Madickens förebild är Anne-Marie Ingeström och var barndomsvän med Astrid Lindgren i småländska Vimmerby. Först efter Anne-Maries död 1991 avslöjade Astrid Lindgren Madickens egentliga identitet. Det var inte ovanligt att Astrid Lindgren använde riktiga personer som förlagor för sina figurer. Man antar att den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson var förebild till Pippi Långstrumps pappa, Kapten Efraim Långstrump.

Klicka här för att se bilder som har anknytning till Astrid Lindgren.

 

  • Radioklassiker

Radioklassiker

Radioklassiker

Minns ni?

Innan den strömmande och nedladdningsbara musiken, fanns endast radion. Ett medium man aldrig trodde skulle bli omodernt. En radioapparat stod i stort sett i varje hem. I köket ett praktiskt liten lättplacerad modell på bordet eller köksbänken. I vardagsrummet en större snyggare möbel, bland kombinerad med en grammofon. I tonårsrummet en trendigare modernare apparat i det moderna plastmaterialet. På semestern följde den praktiska reseradion med. En batteridriven modell med utdragbar antenn.

Handhavande.

Hur bra man hörde ur radions högtalare berodde mycket på hur väl man ställde in mottagaren. På radions framsida fanns oftast en skala där frekvenserna visades grafiskt. Man vred en ratt tills dess radiokanalens ljud hördes bra. Det var viktigt att göra dessa förberedelser inför ett radioprogram man absolut ville lyssna på. Radioapparaterna kunde också ta emot radioutsändning från andra länder.

En samlingspunkt.

Under andra världskriget, 1939-1945 var radion en ovärderlig källa för nyheter, och den stod på nästan hela tiden. Nyhetsrapporteringen om kriget i världen följdes med spänning. Sportevenemang där tex löparen Gunder Häggs medverkade sändes i direktsändning. Populärmusik började sändas och den numera så kallade musikradion etablerade sig hos lyssnarna.

Radioklassiker.

Det är förstås omöjligt att lista alla kvinnor och män som blev populära programledare i radio men den minnesgode kommer säkert ihåg dessa. Lennart Hyland i Karusellen. Sigge Furst i Frukostklubben, Sven Jerring var Radiotjänst förste hallåman och långvarig programledare i Barnens brevlåda. Bertil Perrolf i Skivor till kaffet, Ulf Elfving i Svensktoppen, Hasse Tellemar i Ring så spelar vi, Kersti-Adams Ray i bla. Kvällstoppen.

Radioklassiker, en bok att göra.

Redaktören har tillåtit sig att göra framsidan till en bok som han själv vill läsa. Med titeln Radioklassiker borde den vara en odyssé i den svenska radiohistorien. Allt från de mest kända radioprogrammen till mer udda radioupplevelser. Här skulle man kunna läsa mer om varför radion fick sådant genomslag förr i tiden. Vilka programledare som mormor och morfar pratar om med så klara minnesbilder, men som deras barnbarn idag inte har en aning om vilka de är.

Klicka här för att se ett urval bilder på temat radio.

  • KG Kristoffersson Sjöberg bildbyrå

Lill-Babs

KG Kristoffersson Sjöberg bildbyrå

Lill-Babs 80 år den 9 Mars. En av Sveriges mest populära sångerskor närmar sig sin 80-års dag. Hon kan se tillbaka på ett långt artistliv som svenskarna kunnat följa. Inte minst har hon varit föremål för många löpsedlar och artiklar. Endast drottning Silvia har uppmärksammats mer.

En numera klassisk inspelning. 1961 medverkar Barbro i filmen Svenska Floyd. Hon gör här rollen som pangbrallisen och nattklubbssångerskan Lollo. Hon sjunger melodin En tuff brud i lyxförpackning som skrevs av bla Simon Brehm. Inspelningen av henne och dansarna bakom, betraktas numera som en klassiker. Lill-Babs har berättat att dansen och koreografin i stor grad var improvisation. Fotograf KG Kristoffersson besökte inspelningen och hans bilder från inspelningen är hänförande.  Klicka här för att se alla bilderna från inspelningen.  Hennes motspelare var skådespelarveteranerna Carl-Gustaf Lindstedt som boxaren Floyd från Nockeby och Arne Källerud i rollen som Arne Redig, hans tränare. Filmen hade premiär på Stockholmsbiografen Astoria den 7 Oktober 1961. Filmkritikern Olle Grönstedt skrev följande recension i Stockholms-tidningen: ”Som ett extra dragplåster för den ungdomliga publiken har Lill-Babs fått sin första filmroll. Sångnumren klarar hon utmärkt även i bild. Hon rör sig säkert och hemtamt bakom mikrofonen och är snygg att se på.”

Uppmärksamma Lill-Babs. Det är inte lätt att välja ut höjdpunkter ur hennes långa karriär. Men våra bilder visar hennes liv från 1950-talet och framåt och hjälper till att berätta hennes livs historia. Klicka här för att se våra bilder på henne.

En pressfotografs 100-års jubileum. KG Kristoffersson började sin yrkesbana som krigsfotograf under det finska vinterkriget 1939. Han kom att bli en av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder publiceras idag i tidningar, böcker, tv-program, utställningar mm. Hans unika bilder från Ingmar Bergmans filmer uppmärksammas särskilt i år då även Ingmar Bergman skulle fyllt 100 år. 2018 har utsetts till Bergmanåret.  Klicka här för att läsa mer om KG Kristoffersson som 2018 skulle fyllt 100 år. 

Melodifestivalen premiär i Karlstad den 3 Februari 2018.

164024_herreys

Höjdpunkten för alla Sveriges schlagerälskare är melodifestivalen. Att tycka och rösta i tv-soffan medan showen pågår och följa den dramatiska upplösningen och se vem som vinner. Det är framgångsreceptet för följetongen Melodifestivalen. Med första deltävlingen i Karlstad den 3 Februari turnerar festivalen runt i Sverige med finalen på Friends arena i Stockholm den 10 Mars.

Årets var 1984 och vinnare är… Herrys. De tre bröderna Per, Richard och Louis Herrey segrar i den svenska Melodisfestivalen den 25 februari 1984 med bidraget Diggi loo diggi ley. När den internationella Eurovisiontävling avgörs den 5 maj samma år segrar gruppen även där med 145 poäng, för Irlands Linda Martin som fick 137 poäng.

Fakta om låten. Texten handlar om en kille som går omkring och är lycklig över att han plötsligt fått ett par gyllene skor. The brittiska dagstidningen The Times har utsett melodin till historiens roligaste eurovisionsbidrag. Bröderna uppträdde i kängor som de spayat med guldfärg.

Före och efter 1984. Carola Häggkvist segrade 1983 med melodin Främling. 1985 vann schlagerveteranen Kikki Danielsson med låten Bra vibrationer.

Att illustrera melodifestivalen är inget problem. När du söker på artisterna eller fenomenet melodifestivalen på www.sjobergbild.se hittar du alla bilder du behöver. Klicka här för att komma direkt till bilderna på temat Melodifestivalen.

  • Sjöberg bildbyrå

Svenska personligheter ur arkivet.

Sjöberg bildbyrå

Mer eller mindre kända svenskar.

Ur flödet av bilder har jag valt ut några bilder på personer som många känner igen och som många inte känner igen. Ihågkomna och bortglömda, i rampljuset och i skymundan. Det är ödet som drabbat många kända personer. Ett livs gärning som uppskattades av många då, är nu en knapphändig uppgift på Wikipedia.

Zarah Leander. Den karismatiska divan som långt efter sin död fortfarande fängslar med sitt livsöde. En sångerska och skådespelerska som än idag får författare att frossa i hennes liv och karriär. Bilden från ett ovanligt uppträdande i Hylands hörna 1962. Klicka här för bilder på henne.

Olsson med skägget. En skåning som vid sekelskiftet var med och skapade den första studiecirkeln. En helnykterist och utbildningsivrare. Bilden tagen av KG Kristoffersson visar honom till höger på Scalateatern i Stockholm 1947 där han hälsar på dåtidens imitatör Lasse Krantz. Klicka här för bilder på honom.

Moa Martinson. Ständigt aktuell och omdiskuterad. En av de mest kända av proletärförfattarna. Personer från en arbetarklass som genom vilja och kunskap spred budskapet i böcker och noveller. En förebild för många. Här på sitt torp i Sorunda söder om Stockholm där hon bodde till sin död. Klicka här för bilder på henne.

Oscar Lindberg. Den svenska tonsättare och upphovsmannen till orgelstycket Gammal fäbodpsalm 1936. En organist och en av grundarna av Föreningen Svenska tonsättare och ledamot av den Kungliga musikaliska akademien. Bilden från 1941 tagen av KG Kristoffersson där han i sitt hem spelar på sin egenbyggda orgel. Klicka här för bilder på honom.

Greta Garbo. Förmodligen en person det skrivits mest om i sällskapet. En ung skådespelerska som snabbt fick nog av rampljuset. Hon fängslade en hel filmpublik då mediet film hade en dominerande roll. En omvittnat mystik vilar än över hennes namn och lockar till läsning. Här i den klassiska svenska långfilmen Gösta Berlings saga efter en roman av Selma Lagerlöf. Klicka här för bilder på henne.

Sven Salén. Redan i tonåren en skeppsredare. Genom åren en ytterst framgångsrik redare och grundare av Salénrederierna. En företagsledare som likt andra skapat sig sin framgång genom sin egen kunskap och vilja. Här på sitt kontor på Styrmansgatan 4 i Stockholm. Den vackra modellen av hans fartyg Atlantique står i en glasmonter i bakgrunden. Klicka här för bilder på honom.

Historia i bilder. Verkligen en sanning. Men det är inte genom trolleri som bilder finns kvar än idag. Vi älskar bilder och bidrar i hög grad till att bevara svenskt kulturarv genom att förvalta våra fotografers bilder. Många gånger motiv som är unika.

css.php