Dagens formgivare. Idag höjer knappast någon på ögonbrynen om någon kreativ och kunnig bloggar och sprider bilder och texter om hens nya design. På Instagram och Facebook rinner en strid ström av bilder på kreativ design förbi en.  Jag anar att det är nutidsmänniskans behov av att synas och höras, och förhoppningen att skapa sig ett namn och tjäna pengar som styr. Men om man bortser från de som bara gör sitt jobb eller vill tjäna pengar, så finns det fortfarande konstnärer och formgivare som förtjänar ärlig uppmärksamhet för sin form och sina alster.

Kvinnlig pionjär.  Med bakgrund som teckningslärarinna i Hjo,  den lilla Västgötska orten vid sjön Vättern, startade 1924 Fröken Estrid Ericson Svensk Tenn på Strandvägen i Stockholm, med ett litet sparkapital och med hjälp av några få medarbetare. Hon och hennes designföretag blev snabbt förknippade med de eftertraktade egenskaperna hos en formgivare; sober smak och hög kvalité. Framgången lät inte vänta på sig, och hennes alster blev snabbt eftersöka av en ständigt växande kundkrets. En av hennes mest kända produkter är elefantmönstret. Inte hennes egen design dock, men idéer är fria, och elefanten är lånad från en tygbit hon hittade och förädlade.

Kanske inte idag. Estrid Ericson skulle säkert nå samma framgång om hon levt idag. Det hade dock förmodligen tagit längre tid att få uppmärksamhet, och konkurrensen hade varit mycket högre. Företaget lever i allra högsta grad och är än idag ett kreativt och försäljningsmässigt framgångsrikt företag. En framgångssaga tack vare att Fröken Estrid Ericson från HJO var en orädd och kreativ kvinna i en annars så mansdominerad affärsvärld.

Fotograf Kristoffersson. Såklart har han varit på Svenskt Tenn och gjort ett reportage. Bilderna är från 1942. Klicka här för att läsa mer om den kreativa fotografen.

Nu finns Sjöberg Bildbyrå på Instagram.

Radiohistoria

Innan tv-n kom fanns bara radion. Det var radions storhetstid, innan televisionens intåg och dominans. Då härskade radioutsändningarna i hemmet och styrde vanorna. Allt stannade av vid större idrottsevenemang som tex när den svenske löparkungen Gunder Hägg på 1940-talet tävlade. Nyhetssändningarna om andra världskriget spreds via radion och nåde den som störde tystnaden som säkert behövdes när familjen hade samlats vid radion.

Nya favoriter. På 1960-talet fick ungdomslyssnarna sina favoriter och radioprogram. Program som mer eller mindre tvingades fram av publiken trots moralpredikningar från meningsmotståndare som ansåg att pop och rock musik var början till ungdomens förfall. Kanske det låg mest i att det faktiskt är så att generationer har sina favoriter och har svårt att hitta nya.

Svensktoppen och Ring så spelar vi. Två långkörare i radio med miljonstor lyssnarskara. Folkkära och populära programledare som Hasse Tellemar och Ulf Elfving behöll greppet om lyssnarna. Hur många med mig har inte suttit vid radion under Svensktoppen och väntat på vilken artist som nu tagit sig upp på förstaplatsen? Bilden från 1971 och är skön att se på eller hur?

www.sjobergbild.se I vårt online arkiv finner du fler härliga nostalgiska bilder från förr, inte bara radio.

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Verkligen överträffar historien.

Så kan man sammanfatta den osannolika kärlekshistorien mellan John Lindgren och Ninni Nilsson. De växte upp på varsin sida om Allmänna Gränd och i varsin tivolifamilj. John som son till ägaren av Nöjesfältet, och Ninni som dotter till ägarna av Gröna Lund. Rivaliteten mellan de två tivoliägarna gick inte att ta fel på. De blev med tiden bittra fiender och de utsatte varandra för otaliga tjuvknep och kampen om nöjesbesökarna hårdnade. Ingen vet hur romansen mellan de två unga arvtagarna började men de blev ett par i hemlighet, och fick träffas i smyg Inte förrän deras fäder gick bort, udda nog samma år 1940, vågade de träda fram med sin kärlek.  I December 1941 förlovade de sig och de gifte sig i Juli året därpå.

Premiär den 14 Februari.

Filmatisering av deras kärlekshistoria Eld & Lågor,  kommer snart på bio. I rollerna som John och Ninni ser vi Frida Gustavsson och Albin Grenholm. De rivaliserande tivolidirektörerna porträtteras av Robert Gustafsson och Lennart Jähkel. Filmen regisseras av Måns Mårlind och Björn Stein som bland annat gjort filmen Känn ingen sorg. Läs om filmen här.

Bilder ur vårt historiska arkiv.

Vill du skriva om verklighetens John och Ninni så ser du urvalet bilder i vårt bildarkiv här.

Den motvillige skådespelaren.

Hasse Ekman, född 1915, var son till skådespelaren Gösta Ekman den äldre. Han borde förstås blivit skådespelare direkt, men som 17-åring ville han bli författare. Och mycket riktigt skrev han fram till 1953 manus till 30 filmer, två böcker och en pjäs. Istället för beträda skådespelarbanan och inspireras av sin far, var han rädd att jämföras med sin far,  och undvek därför skådespelaryrket. Gösta Ekman den äldre dog när Hasse bara var 22 år. De kom dock att vara mer goda vänner än bara far och son. Trots faderns hårda livstempo och teaterliv, fanns ändå kraft och tid att när dagen var slut, laga mat och umgås med familjen i våningen på Artillerigatan. Deras enda gemensamma film där både far och son Ekman medverkar var filmen Intermezzo från 1936.

Sina första roller.

I sin första scenuppgift gjorde han en dansherre i Glada änkan 1932. Sin första teaterroll var i en enkel amerikansk fars på gamla Folkteatern samma år. Den spelades på en av hans fars flera teatrar. Samma år förlorade Gösta Ekman den äldre,  alla pengar han skrapat ihop och mer till. Hasse minns de lappar från kronofogden med hot om utmätning som ibland satt på ytterdörren, och ibland hamnade möblerna på pantbanken. Sin första filmuppgift hade Hasse i långfilmsklassikern Hemslavinnor med Dagmar Ebbesen 1933.

Fram till 1950-talet.

Bland sina egna filmer, som hunnit bli 25 stycken fram till år 1953, tyckte Hasse att Flicka och hyacinter var bäst.  Den hade premiär 1950 och han skrev både manus och regisserade den. Störst framgång hade Hasse med filmen Fram för lilla Märta 1945, där han balanserade mellan sin önskan att känna sig konstnärligt snygg, men samtidigt göra en film som går bra på biograferna.  Särskilt nöjd var Ekman med filmen Första divisionen 1941 och pjäsen Slå nollan till polisen.

Hasse Ekman och Ingmar Bergman.

Fotograferad på ett till synes vanligt sätt som man är van att se Hasse på 1950-talet. Glad och solbränd med en elegant hatt. Bilden säger dock mer än så. Den uppmärksamme ser de sista bokstäverna i namnet som är sytt på regissörsstolens rygg,  Ingmar Bergman. De båda regissörerna blev flitigt omskrivna och jämförda i den svenska pressen på gott och ont. Ingmar Bergman tog snart över som den konstnärlige av de båda. Hasse Ekman lämnade Sverige på 1960-talet och bosatte sig i Spanien där han avled den 5 Feb 2004. (Varför Hasse Ekman sitter i Ingmar Bergmans regissörstol får vi nog aldrig reda på.)

Fotograf Kristoffersson.

Bilden tagen i mitten av 1950-talet av KG Kristoffersson. En av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder återfinns i böcker och tidningar. Läs mer här.

Julchoklad såklart. 

När den här bilden togs på 1940-talet skedde mycket av tillverkningen fortfarande för hand. Och speciellt de vackra tomtarna tillverkade av choklad. Här på Cloettas chokladfabrik arbetar tre kvinnor med den viktiga uppgiften att göra chokladtomtarna färdiga för leverans. Detaljer finslipas och de tomtarnas luvor får den juliga röda färgen.

Långvarigt favoritgodis.

Choklad är många svenskars favoritgodis. Antingen som ren choklad eller smaksatt med något, tex laktrits. Klickar du här, så ser du alla våra nostalgiska bilder.

Fler motiv.

När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild och vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

Det är en konst att vara ledig. Om du finner dig själv frustrerad av att inte ha något för händerna eller ivrigt igång med något rätt onödigt en varm sommardag, har du förmodligen inte kommit i rätt semesterstämning. När du istället kan sitta i en solstol eller ligga i en hängmatta utan ett uns av dåligt samvete, så är du där. På semester och ledig från alla krav och måsten.

Alla är vi olika. Med detta sagt är det många som faktiskt tycker det är semester att måla om väggen på sommarstugan, laga staketet, odla grönsaker och annat som både är fysiskt krävande och pilligt. Imponerande nog kan dessa energiknippen gå från ett stressigt jobb med fulla dagar, till minst lika arbetsamma timmar i trädgårdslandet, men ändå gå därifrån med ett knippe morötter och ett leende på läpparna, helt nöjd med semesterdagen hen spenderat i matjorden.

Käppar i hjulet. Redaktören själv har hamnat i en mittemellan situation, då en envis sommarförkylning sätter käppar i hjulet. Jag trivs liksom inte att sitta i solstolen i skuggan och njuta som vanligt. Inte heller har jag någon ork att sätta fart med den där trappan jag skulle snickra ihop. Sakta men säkert ordnar det nog till sig och om det fortfarande är semestertider, lär jag tillbringa tid både i hängmattan och med hammaren i handen.

Om 1930-tals bilden. Mannen som ligger tämligen välklädd i hängmattan ger ett lojt och avslappnat intryck. Kan vara en ungkarl som gör som han vill eller en fästman som tar sig en tupplur i hängmattan. Rejält stora fötter har han och den välansade mustaschen sitter där den ska.

Fler motiv. När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild , Instagram: http://instagram.com/sjobergbildbyra vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

Vad vore en sommar utan Taube? Ja man kan fråga sig om någon annan svensk tonsättare än Evert Taube betytt så mycket för den svenska sommaren och sommarkänslorna. Hans odödliga melodier och texter  målar upp ett vackert sommar-Sverige för lyssnaren och förvandlar snabbt även den regnigaste sommardag till ett soligt paradis.

Vistraditionen förs vidare. Sven-Bertil Taube har axlat sin fars mantel och har sedan många år tolkat sin pappas visor. Förutom sin sång karriär har Sven-Bertil även hunnit med att vara framgångsrik i svenska filmer. Sedan många år är han bosatt i London med sin hustru Mikaela.

Om bilden. Fotograf Roland Palm har fångat far och son Taube i ett musikaliskt ögonblick på 1950-talet. Pappa på den välspelade lutan och son på gitarr. Det står noter framför dem på pianot, men de är mest troligt överflödiga.

I bildarkivet. Självklart finns det mängder med motiv på både far och son Taube. En bildskatt från bland annat inspelningen av filmklassikern Sjösalavår. Klicka här för att se bilderna på Sven-Bertil Taube.

Retro och Nostalgi. Sjöberg bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv på tema retro och nostalgi. Här finner du bilderna från förr som väcker minnen, idolerna du hade, prylarna du använde mm mm. I vårt online arkiv kan du enkelt och snabbt söka efter motiven du behöver eller inspireras av de många tidstypiska motiven från förr.

Stockholm 1953. En mamma drar barnvagnen över en kullerstensgata i centrala Stockholm på 1950-talet. Det är sommar och hon har blommande syrenkvistar inslagna på barnvagnen.  Kvarteren bakom är numera rivna i samband med rivningarna av Klarakvarteren. Stockholms stadsfullmäktige beslutade att city skulle moderniseras, höjder och backar planas ut. De gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city. En stor del av småstaden i storstaden försvann.
En som var med på den tiden var… Fotograf KG Kristoffersson ägnar lång tid att dokumentera staden under detta år, då Stockholm firar 700 år. Ett unikt tidsdokument med hundratals unika Stockholmsmotiv. Tagna i ögonblicket. Vanliga Stockholmare som inte just då förstår att deras stad förändras runt om dem.
KG Kristoffersson var en av de legendariska pressfotograferna. Otaliga bildreportage i den klassiska bildtidningen Se bland annat. Vi kommer fortsätta arbetet med att skanna in och visa den fantastiska bildskatt han lämnade efter sig. Läs mer om honom här.
Vi har Stockholmsbilderna, och du skriver din egen historia till bilderna. Lämpliga sökord är Stockholm 1950-tal. Klicka här för att se över tusen bilder från Stockholm på 1950-talet

Glad Midsommar. Så lyder rubriken och hälsningen på det här antika kortet avsänt i Leksand 1904 till August Bergström i Hedemora från vännen Erik. Kortet har en vacker och tidstypisk illustration där två kvinnor och en man blickar ut från en tredje-klass tåg kupé. Att skicka hälsningskort och gratulationer på kort var förstås det enda alternativet vid den här tiden. Telefoni var vid sekelskiftet 1800-1900 något relativt nytt och fanns egentligen bara i storstäderna, så att ringa som vi gör idag, var uteslutet.

Att se på något gammalt och slitet. Det kan man göra på olika sätt. Redaktören själv uppskattar de historiskt intressanta korten och tycker att de berättar en del av den svenska historien. Andra är inte så roade av ”loppisprylar” utan kan utan att tveka kasta de äldre slitna prylarna i soporna. Jag har funnit att det går att kombinera att vara samlare och städande nutidsmänniska, men det är svårt…

Nostalgiska kort. Klicka här om du vill se urvalet av historiska gratulationskort, vykort, julkort mm.

Annonser från förr.

Jag är berömd för min goda ost. Så lyder rubriken i annonsen från 1950. Tydliga bilder i annonsen gör att man direkt får en känsla av lokalt producerad getmesost. Mesosten i sin vackra förpackning och geten som som stolt vakar över både den och landskapet bakom är vackert som en tavla. Det är Karlstadortens Mejeriförening som annonserar på en helsida i en veckotidning från tiden. Säkert en framgångsrik produkt som då inte saknade kunder.

Den nyttigaste osten.

Mesost eller brunost som den ibland kallas är en ost som tillverkas av vassla från en ko, get eller fårmjölk. Det är det naturliga mjölksockret som till slut ger smak och färg åt osten när processen är klar. Den kan både vara fast och bredbar och har en sötsyrlig smak. Min mamma brukar alltid köpa den. Uppväxt på en bondgård som hon är, vet hon att den innehåller många nyttiga ämnen, bland annat järn.

Annonser väcker minnen.

Annonser från förr är en underbar visuell upplevelse och väcker minnen som inget annat. Själv är jag en storslukare av annonser och det är endast med uppbådande av mina sista krafter som jag varje gång avstår från att inhandla ännu fler tidningar med annonser jag hittar på loppisar.

Vill du se fler annonser från förr kan du klicka här. Ett digert urval av reklam för produkter som sedan länge gått ur tiden. Och varför det kan man fråga sig. Många var ju så bra.