Dagens formgivare. Idag höjer knappast någon på ögonbrynen om någon kreativ och kunnig bloggar och sprider bilder och texter om hens nya design. På Instagram och Facebook rinner en strid ström av bilder på kreativ design förbi en.  Jag anar att det är nutidsmänniskans behov av att synas och höras, och förhoppningen att skapa sig ett namn och tjäna pengar som styr. Men om man bortser från de som bara gör sitt jobb eller vill tjäna pengar, så finns det fortfarande konstnärer och formgivare som förtjänar ärlig uppmärksamhet för sin form och sina alster.

Kvinnlig pionjär.  Med bakgrund som teckningslärarinna i Hjo,  den lilla Västgötska orten vid sjön Vättern, startade 1924 Fröken Estrid Ericson Svensk Tenn på Strandvägen i Stockholm, med ett litet sparkapital och med hjälp av några få medarbetare. Hon och hennes designföretag blev snabbt förknippade med de eftertraktade egenskaperna hos en formgivare; sober smak och hög kvalité. Framgången lät inte vänta på sig, och hennes alster blev snabbt eftersöka av en ständigt växande kundkrets. En av hennes mest kända produkter är elefantmönstret. Inte hennes egen design dock, men idéer är fria, och elefanten är lånad från en tygbit hon hittade och förädlade.

Kanske inte idag. Estrid Ericson skulle säkert nå samma framgång om hon levt idag. Det hade dock förmodligen tagit längre tid att få uppmärksamhet, och konkurrensen hade varit mycket högre. Företaget lever i allra högsta grad och är än idag ett kreativt och försäljningsmässigt framgångsrikt företag. En framgångssaga tack vare att Fröken Estrid Ericson från HJO var en orädd och kreativ kvinna i en annars så mansdominerad affärsvärld.

Fotograf Kristoffersson. Såklart har han varit på Svenskt Tenn och gjort ett reportage. Bilderna är från 1942. Klicka här för att läsa mer om den kreativa fotografen.

Nu finns Sjöberg Bildbyrå på Instagram.

Radiohistoria

Innan tv-n kom fanns bara radion. Det var radions storhetstid, innan televisionens intåg och dominans. Då härskade radioutsändningarna i hemmet och styrde vanorna. Allt stannade av vid större idrottsevenemang som tex när den svenske löparkungen Gunder Hägg på 1940-talet tävlade. Nyhetssändningarna om andra världskriget spreds via radion och nåde den som störde tystnaden som säkert behövdes när familjen hade samlats vid radion.

Nya favoriter. På 1960-talet fick ungdomslyssnarna sina favoriter och radioprogram. Program som mer eller mindre tvingades fram av publiken trots moralpredikningar från meningsmotståndare som ansåg att pop och rock musik var början till ungdomens förfall. Kanske det låg mest i att det faktiskt är så att generationer har sina favoriter och har svårt att hitta nya.

Svensktoppen och Ring så spelar vi. Två långkörare i radio med miljonstor lyssnarskara. Folkkära och populära programledare som Hasse Tellemar och Ulf Elfving behöll greppet om lyssnarna. Hur många med mig har inte suttit vid radion under Svensktoppen och väntat på vilken artist som nu tagit sig upp på förstaplatsen? Bilden från 1971 och är skön att se på eller hur?

www.sjobergbild.se I vårt online arkiv finner du fler härliga nostalgiska bilder från förr, inte bara radio.

Gröna Lund historia. John Lindgren. 1916-1991 med hustru Ninni Lindgren på Gröna Lunds tivoli i Stockholm. Sonen John från det konkurrerande tivolit Nöjesfältet på Allmänna gränd blev förälskad i Gröna lunds ägarens dotter Ninni. De två nöjesfälten blev med tiden bittra fiender och rivaler om nöjesbesökarna. Det var förstås inte populärt att de unga paret träffades, vilket de fick göra i smyg. Inte förrän deras föräldrar dog, vågade de gifta sig. Fejden var dock inte helt över och planerna att slå ihop de två nöjesparkerna blev inte av. Ninni anslöt istället till man och Nöjesfältet som de drev till 1957. När Ninnis mamma sedan dog, tog John och Ninni istället över Gröna Lund. 1950-tal

Verkligen överträffar historien.

Så kan man sammanfatta den osannolika kärlekshistorien mellan John Lindgren och Ninni Nilsson. De växte upp på varsin sida om Allmänna Gränd och i varsin tivolifamilj. John som son till ägaren av Nöjesfältet, och Ninni som dotter till ägarna av Gröna Lund. Rivaliteten mellan de två tivoliägarna gick inte att ta fel på. De blev med tiden bittra fiender och de utsatte varandra för otaliga tjuvknep och kampen om nöjesbesökarna hårdnade. Ingen vet hur romansen mellan de två unga arvtagarna började men de blev ett par i hemlighet, och fick träffas i smyg Inte förrän deras fäder gick bort, udda nog samma år 1940, vågade de träda fram med sin kärlek.  I December 1941 förlovade de sig och de gifte sig i Juli året därpå.

Premiär den 14 Februari.

Filmatisering av deras kärlekshistoria Eld & Lågor,  kommer snart på bio. I rollerna som John och Ninni ser vi Frida Gustavsson och Albin Grenholm. De rivaliserande tivolidirektörerna porträtteras av Robert Gustafsson och Lennart Jähkel. Filmen regisseras av Måns Mårlind och Björn Stein som bland annat gjort filmen Känn ingen sorg. Läs om filmen här.

Bilder ur vårt historiska arkiv.

Vill du skriva om verklighetens John och Ninni så ser du urvalet bilder i vårt bildarkiv här.

Kai Gullmar, den kvinnliga pionjären inom populärmusik.

Kai Gullmar var den första svenska kvinnan som komponerade populärmusik och många svenskar har hört och nynnat hennes melodier utan att veta att hon är upphovskvinnan. Titelmelodin till filmen Swing it magistern är förstås en av hennes mest kända melodier.

Från stenstaden.

Hon föddes som Gurli Maria Bergström i Sundsvall den 2 April 1905. Ett av hennes första framträdanden var som tolvåring när hon underhöll publiken på en Barnens dag revy. Hon tog sig också artistnamnet Gulli Charmados och uppträdde helst i herrkostym som hon lånade från stans herrekiperingar. Karriären som artist syntes utstakad och klar men föräldrarna skickade henne istället till London för att utbilda sig i stenografi och maskinskrivning. Inte oväntat blev hon under tiden i London på 1920-talet fångad av den moderna dansmusiken som spelades överallt.

1930-talet.

Såklart blev det inget kontorsjobb för den unga musikaliska Kai utan hon flyttade istället till Stockholm och tog sin artistnamnet Kai Gullmar. Hon debuterade både som sångerska och kompositör på skiva med melodin Kan du inte sjunga – så vissla! Snart samarbetade och umgicks hon med dåtidens revykungar som Ernst Rolf, Karl Gerhard och Gustav Wally. Hennes sånger sjöngs och spelades in på skivor av de populäraste artisterna för tiden som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Alice Babs, Nils Poppe, Zarah Leander för att nämna några.

Gick sin egen väg.

Många beundrar henne för sättet hon levde sitt liv, en direktörsdotter som blev kompositör och sångerska, en kvinna som blev framgångsrik i en annars så mansdominerad musikvärld och en kvinna som vågade vara öppen med sin homosexualitet. Hon innehar en särskild position i den svenska musikhistorien. Hennes musik och texter skrev hon i tider av 30-tals depression, Kreuger Krasch, massarbetslöshet och världskrig. Hennes melodier och artisterna som sjöng dem, kan idag uppfattas som käcka och överglada, men under de svåra tiderna behövdes ett gott humör och ett leende för att överleva. Efter en olycka blev Kai förlamad från midjan och nedåt och tillbringade de sista tio åren av sitt liv i sin våning i Stockholm och dog den 25 Mars 1982.

Om bilden.

Fotograf KG Kristoffersson har i ett hemma hos reportage 1943 fångat Kai Gullmar vid pianot, förmodligen ett av hennes käraste ägodelar. Läs mer om Kristoffersson här.

Den motvillige skådespelaren.

Hasse Ekman, född 1915, var son till skådespelaren Gösta Ekman den äldre. Han borde förstås blivit skådespelare direkt, men som 17-åring ville han bli författare. Och mycket riktigt skrev han fram till 1953 manus till 30 filmer, två böcker och en pjäs. Istället för beträda skådespelarbanan och inspireras av sin far, var han rädd att jämföras med sin far,  och undvek därför skådespelaryrket. Gösta Ekman den äldre dog när Hasse bara var 22 år. De kom dock att vara mer goda vänner än bara far och son. Trots faderns hårda livstempo och teaterliv, fanns ändå kraft och tid att när dagen var slut, laga mat och umgås med familjen i våningen på Artillerigatan. Deras enda gemensamma film där både far och son Ekman medverkar var filmen Intermezzo från 1936.

Sina första roller.

I sin första scenuppgift gjorde han en dansherre i Glada änkan 1932. Sin första teaterroll var i en enkel amerikansk fars på gamla Folkteatern samma år. Den spelades på en av hans fars flera teatrar. Samma år förlorade Gösta Ekman den äldre,  alla pengar han skrapat ihop och mer till. Hasse minns de lappar från kronofogden med hot om utmätning som ibland satt på ytterdörren, och ibland hamnade möblerna på pantbanken. Sin första filmuppgift hade Hasse i långfilmsklassikern Hemslavinnor med Dagmar Ebbesen 1933.

Fram till 1950-talet.

Bland sina egna filmer, som hunnit bli 25 stycken fram till år 1953, tyckte Hasse att Flicka och hyacinter var bäst.  Den hade premiär 1950 och han skrev både manus och regisserade den. Störst framgång hade Hasse med filmen Fram för lilla Märta 1945, där han balanserade mellan sin önskan att känna sig konstnärligt snygg, men samtidigt göra en film som går bra på biograferna.  Särskilt nöjd var Ekman med filmen Första divisionen 1941 och pjäsen Slå nollan till polisen.

Hasse Ekman och Ingmar Bergman.

Fotograferad på ett till synes vanligt sätt som man är van att se Hasse på 1950-talet. Glad och solbränd med en elegant hatt. Bilden säger dock mer än så. Den uppmärksamme ser de sista bokstäverna i namnet som är sytt på regissörsstolens rygg,  Ingmar Bergman. De båda regissörerna blev flitigt omskrivna och jämförda i den svenska pressen på gott och ont. Ingmar Bergman tog snart över som den konstnärlige av de båda. Hasse Ekman lämnade Sverige på 1960-talet och bosatte sig i Spanien där han avled den 5 Feb 2004. (Varför Hasse Ekman sitter i Ingmar Bergmans regissörstol får vi nog aldrig reda på.)

Fotograf Kristoffersson.

Bilden tagen i mitten av 1950-talet av KG Kristoffersson. En av Sveriges mest produktiva fotografer. Hans bilder återfinns i böcker och tidningar. Läs mer här.

Vad vore en sommar utan Taube? Ja man kan fråga sig om någon annan svensk tonsättare än Evert Taube betytt så mycket för den svenska sommaren och sommarkänslorna. Hans odödliga melodier och texter  målar upp ett vackert sommar-Sverige för lyssnaren och förvandlar snabbt även den regnigaste sommardag till ett soligt paradis.

Vistraditionen förs vidare. Sven-Bertil Taube har axlat sin fars mantel och har sedan många år tolkat sin pappas visor. Förutom sin sång karriär har Sven-Bertil även hunnit med att vara framgångsrik i svenska filmer. Sedan många år är han bosatt i London med sin hustru Mikaela.

Om bilden. Fotograf Roland Palm har fångat far och son Taube i ett musikaliskt ögonblick på 1950-talet. Pappa på den välspelade lutan och son på gitarr. Det står noter framför dem på pianot, men de är mest troligt överflödiga.

I bildarkivet. Självklart finns det mängder med motiv på både far och son Taube. En bildskatt från bland annat inspelningen av filmklassikern Sjösalavår. Klicka här för att se bilderna på Sven-Bertil Taube.

Retro och Nostalgi. Sjöberg bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv på tema retro och nostalgi. Här finner du bilderna från förr som väcker minnen, idolerna du hade, prylarna du använde mm mm. I vårt online arkiv kan du enkelt och snabbt söka efter motiven du behöver eller inspireras av de många tidstypiska motiven från förr.

Sångerskan och skådespelaren Ulla Sallert är död. Född den 27 Mars 1923 avled hon i maj 95 år gammal.  På 1950-talet var hon Sveriges mest populära musikalskådespelerska med huvudroller i de flesta stora musikalerna som sattes upp i Sverige. De flesta på Oscarsteatern i Stockholm där hon också medverkade i operetter.

Ulla Sallert bildgalleri:

Överst från vänster i rollen som Eliza mot Jarl Kulle som professor Higgins i musikalen My Fair Lady på Oscarsteatern 1959.

1952 i rollen som Nellie Forbush i musikalen South Pacific på Oscarsteatern.

Nedre raden från vänster; Skådespelaren Per Grundén är hennes motspelare i Kiss me Kate 1951.

1958 i rollen som Jeanne Antoinette Poisson i Madame Pompadour.

Annie get your gun var förm0dligen startskottet för Ulla Sallerts musikalkarriär och den blev omåttligt populär i rollen som Annie Oakley 1949. Inte minst för att den ytterst folkkäre skådespelaren  Sigge Fürst medverkar i rollen som indianhövdingen Sitting Bull. Klicka här för att se alla våra bilder på Ulla Sallert.

Teaterfotografen. Oscarsteatern och många andra Stockholmsteatrar anlitade fotograf KG Kristoffersson för att fotografera deras föreställningar och skådespelare. Hans bildarkiv är således en värdefull källa till bildmaterial för att illustrera de svenska privatteatrarna. Från skådespelare i samband med föreställningar till premiärer och rollporträtt.

KG Kristoffersson firar i år 100-år. Född 1918 uppmärksammar vi honom med ännu fler bilder ur hans efterlämnade bildarkiv.  Läs om honom här. Pressmaterial om honom finns tillgängligt. Kontakta Jonas Sjöberg. info@sjobergbild.se

Klicka här för att se hans bilder.

Det kungliga sommarslottet Solliden. En villa byggd som sommarbostad åt drottning Victoria. Hon hade själv hämtat inspiration till Sollidens utseende från sin livmedikus Axel Munthes villa San Michele på Capri i Italien.  Byggandet påbörjades 1903 och villan stod färdig 1906 och drottningen kunde flytta in.

Kungens arv. Efter drottning Victorias död ärvdes Solliden av Kung Gustaf den V. Han i sin tur testamenterade villan till arvprinsen och nuvarande kung Carl Gustaf. Han och drottning Silvia har sedan 1973 använt Solliden som sommarbostad nästan varje år.

Victoriadagen. Ett firande på Öland för att hylla kronprinsessan Victoria på hennes födelsedag den 14 Juli varje år. Dagen börjar med det traditionella foto tillfället utanför Solliden där kungen oftast får med sig åskådarna i ett fyrfaldigt leve för kronprinsessan Victoria. Bilden är tagen i samband med 2017 års firande och Victoria, Daniel och deras två barn Estelle och Oscar ler mot fotograferna.

Fler bilder på kronprinsessan Victoria. Bildarkivet är förstås välfyllt med bilder från prinsessans liv, allt från barndomen till vuxen ålder. Klicka här för att se fler bilder.

Du är inte klok Madicken.

Så heter filmen med Jonna Liljendahl som gör rollen som flickan Madicken. En figur i Astrid Lindgrens böcker. Hon bor med sin familj på gården Junibacken i en småstad i början av 1900-talet. Hennes yngre syster heter Lisabet.  Madicken hette också den första boken av Astrid Lindgren som utkom 1960.

Första filmen.

Söderköpings historiska stadsmiljö fungerar som kuliss till en del av inspelningarna 1979. Gatorna med kullersten och de gamla husen är en passande miljö. Skådespelaren och regissören Göran Graffman står för regin. Jungfrun Alva som spelas av Lis Nilheim vandrar hand i hand med Madicken och hennes lillasyster Lisbet under inspelningen. En ljudtekniker håller fram en mikrofon och kameran sitter på en bil som åker före.

Baserad på en verklig person.

Madickens förebild är Anne-Marie Ingeström och var barndomsvän med Astrid Lindgren i småländska Vimmerby. Först efter Anne-Maries död 1991 avslöjade Astrid Lindgren Madickens egentliga identitet. Det var inte ovanligt att Astrid Lindgren använde riktiga personer som förlagor för sina figurer. Man antar att den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson var förebild till Pippi Långstrumps pappa, Kapten Efraim Långstrump.

Klicka här för att se bilder som har anknytning till Astrid Lindgren.

En kärlekssaga med ett lyckligt slut.

Prins Bertil och hustru Lilian hemma i Villa Solbacken på Djurgården i Stockholm. Det skulle dock dröja till 1976 innan de officiellt skulle kunna visa sig tillsammans. Först det året gav kungens farbror Carl Gustaf, sin åldrande farbror att gifta sig med sitt livs kärlek.

Många år i skymundan.

De två träffades i London 1943 på ett cocktailparty. Prinsen blev direkt förtjust i den vackra Lilian och känslorna var besvarade, även om det dröjde ett bra tag innan kärleken infann sig. Prins Bertil fick känna på vad valspråket ”Plikten framför allt” betydde. I många år fick han utföra sina officiella plikter ensam. Lilian fick stanna hemma och ensam på Villa Solbacken och vänta.

Här kunde de umgås i fred och vara ute bland folk.

På den franska Rivieran, i Villa Mirage kunde Bertil och Lilian uppföra sig mer som ett vanligt par. De kunde röra sig på gatorna utan att folk reagerade.

1976 händer det.

Prins Bertil och Lilian gifter sig i Drottningholms slottskapell. Till skillnad från övriga prinsar som gift sig med ofrälse, fick han behålla titeln och Lilian blev prinsessa. Åren som följer blir förmodligen de lyckligaste i deras liv.

Klicka här för att se våra bilder på Prins Bertil och Lilian.

Mer kunglig läsning.

En svensk prinsessa möter ett hemskt öde. Läs mer här.