Posts filed under: Livsstil

  • KG Kristoffersson
  • Retro militär
  • Jenny Nyström
  • Retro skridskor
  • Retro dansskola
  • Retro daghem
  • Sture Lagerwall
  • Idrott förr

Populärhistoria om när Andra Världskriget bryter ut 1939

Andra Världskriget bryter ut den 1 september 1939. 

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Sverige september 1939 Krigsutbrottet Tyskland invaderar Polen. Folk står på gatan och läser inkallelseorder.

När det blev krig. Sverige för 80 år sedan. 

De första dagarna i September 1939 fylls kvällstidningarnas löpsedlar av dramatiska rubriker. Kriget har brutit ut, bomber över Warszawa, Polen strider för livet. Rapporterna i radio och i tidningar berättar nyheten om Tysklands angrepp på Polen som inleddes den 1 september och var starten för det andra världskriget. Det kom inte som någon större överraskning eftersom Hitler redan i mars 1939 ockuperat Tjeckoslovakien. Den 3 september förklarar Storbritannien Tyskland krig. Hitler hade nu ögonen mot Finland, men även Stalin, som den 30 november går över den Finska gränsen på Karelska näset.

Bildjournalistikens genombrott
KG Kristoffersson fotograf

Karl-Gustaf Kristoffersson , 1918-2011 , Legendarisk svensk fotograf med otaliga klassiska bildreportage i bildtidningen Se, Filmjournalen, Veckojournalen, Idun mfl.

Fotograf KG Kristoffersson var en av de fotografer som plötsligt blev historieskrivare. Han dokumenterade hur vi levde i skuggan av världskriget. Fenomen som ransonering, beredskap, mörkläggning, gengasdrift och censur. Han tog bilder på svenskarna som under kriget både levde intensivt och på sparlåga, som både ängslades och hoppades. Sedan dess har flera generationer växt upp och vet inte så mycket om hur det var den gången.  Läs mer om fotograf Kristoffersson

Beredskapen inleds

Filmfotografen Per Flood filmar från ett dubbeldäckat flygplan för Försvarets filmbolag Armé – Marin och Flygfilm. Filmbolaget hade som uppdrag att producera dokumentärer, undervisningsfilmer, men även allmänbildade filmer för civilt bruk. Filmerna vid den här tiden var i svartvitt och utan ljud sk. stumfilmer. Flygplanen på bilden är jaktflygplan av brittisk tillverkning. Vid tidpunkten för bilden har andra världskriget just börjar och Hitler har en månad tidigare invaderat Polen, och den svenska beredskapen inleds. Sverige Oktober. 1939

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Vid tidpunkten för bilden har andra världskriget just börjar och Hitler har en månad tidigare invaderat Polen, och den svenska beredskapen inleds. Sverige Oktober. 1939

Radion

Det är nog svårt förstå idag hur viktig radion var för den vanliga svensken. Radioapparaten hade ofta en central plats i hemmet och nyhetssändningarna följdes med spänning. Rapporterna från kriget i Europa följdes noga och varje timme. Man lyssnade inte bara på de svenska radiosändningarna. Radiostationer som BBC var en av dem.

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Jenny Nyström , Svensk konstnär och illustratör. Här vid radion i hemmet. 17 November. 1939

Barnen

Trots kriget så gick vardagslivet sin gilla gång. Skridskoåkning med barnen, dansskola och barnen i så kallad barnkrubba (äldre namn för daghem).

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

En pappa med sina två barn ska åka skridskor på Råstasjön i Solna strax utanför Stockholm. Skridskorna är av enklaste sort, där skridskoskäret sätts fast på barnens vinterskor med hjälp av remmar. 26 November. 1939

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Flickor på Karin Fredgas dansskola i Stockholm övar tillsammans. Nov. 1939

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Två flickor leker. Barnkrubba i Kristineberg, Stockholm, Sverige December. 1939

Underhållning ändå

Biopubliken strömmade till och filmer producerades än med något förminskad fart.  Under krigsåren gjorde Edvard Persson succé i filmen Kalle på Spången. Filmen Swing it magistern med Alice Babs drog storpublik.

Populärhistoria om Sverige för 80 år sedan

Sture Lagerwall , 1908-1964 , svensk skådespelare och regissör. Här på Södra teatern 24 nov. 1939 i samband med premiären av revyn Uppåt igen. Sture Lagerwall och fästmön Guje i teaterns foaje pratar med Schamyl Bauman, Hasse Ekman med sin fru Agneta , Allan Bohlin och Rolf Husberg.

Sporten

Kanske kriget ändå kändes avlägset. Man spelade bandy och genomförde landskamper och svenska mästerskap. Till och med Allsvenskan avverkades under krigsåren med segerlag från Göteborg, Borås och Norrköping. Gunder Hägg och Arne Andersson slog världsrekord. Med tiden blev det svårare att genomföra detta på grund av så många män och kvinnor var någon annanstans i Sverige, takt med beredskapen och mobiliseringen av den svenska militären.

Populärhistoria. Sverige för 80 år sedan

AIK tränar bandy på Lötsjön, en insjö i Sundbyberg. Stockholm. Sverige november. 1939

En bild av 1939

Så kan man sammanfatta artikeln som visar hur det såg ut 1939 då det andra världskriget rasade i Europa. Sverige förhölls sig neutralt och lyckades klara sig undan. Många har fortfarande minnen från tiden och borde medans tid finns berätta för barn och barnbarn hur det var då.

Sök bilder i Sjöberg Bildbyrås online-arkiv

 

  • Choklad

choklad

Julchoklad

Julchoklad såklart. 

När den här bilden togs på 1940-talet skedde mycket av tillverkningen fortfarande för hand. Och speciellt de vackra tomtarna tillverkade av choklad. Här på Cloettas chokladfabrik arbetar tre kvinnor med den viktiga uppgiften att göra chokladtomtarna färdiga för leverans. Detaljer finslipas och de tomtarnas luvor får den juliga röda färgen.

Långvarigt favoritgodis.

Choklad är många svenskars favoritgodis. Antingen som ren choklad eller smaksatt med något, tex laktrits. Klickar du här, så ser du alla våra nostalgiska bilder.

Fler motiv.

När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild och vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

  • Semester

Semester

Semester

Det är en konst att vara ledig. Om du finner dig själv frustrerad av att inte ha något för händerna eller ivrigt igång med något rätt onödigt en varm sommardag, har du förmodligen inte kommit i rätt semesterstämning. När du istället kan sitta i en solstol eller ligga i en hängmatta utan ett uns av dåligt samvete, så är du där. På semester och ledig från alla krav och måsten.

Alla är vi olika. Med detta sagt är det många som faktiskt tycker det är semester att måla om väggen på sommarstugan, laga staketet, odla grönsaker och annat som både är fysiskt krävande och pilligt. Imponerande nog kan dessa energiknippen gå från ett stressigt jobb med fulla dagar, till minst lika arbetsamma timmar i trädgårdslandet, men ändå gå därifrån med ett knippe morötter och ett leende på läpparna, helt nöjd med semesterdagen hen spenderat i matjorden.

Käppar i hjulet. Redaktören själv har hamnat i en mittemellan situation, då en envis sommarförkylning sätter käppar i hjulet. Jag trivs liksom inte att sitta i solstolen i skuggan och njuta som vanligt. Inte heller har jag någon ork att sätta fart med den där trappan jag skulle snickra ihop. Sakta men säkert ordnar det nog till sig och om det fortfarande är semestertider, lär jag tillbringa tid både i hängmattan och med hammaren i handen.

Om 1930-tals bilden. Mannen som ligger tämligen välklädd i hängmattan ger ett lojt och avslappnat intryck. Kan vara en ungkarl som gör som han vill eller en fästman som tar sig en tupplur i hängmattan. Rejält stora fötter har han och den välansade mustaschen sitter där den ska.

Fler motiv. När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida www.facebook.com/sjobergbild , Instagram: http://instagram.com/sjobergbildbyra vårt Twitter flöde: www.twitter/sjobergbild

  • Kobran

Kobran som man ringde med

Kobran

.

Allt i ett.

Den svenska formgivaren Ralph Lysell var med och utvecklade prototypen för telefonmodellen för telebolaget LM Ericsson redan 1941. Lysell stod för de bärande designidéerna till det utseende telefonen till slut fick.  Idén lades på is och först 1949 fick Gösta Thames företagets uppdrag att få till en färdig fungerande telefon.  Arbetet med att skapa en vardagligt fungerande telefon med en modern formgivning, kombinerat med att få plats med de eletroniska komponenterna, blev en utmaning. Resultatet blev den så kallade enstyckstelefonen Ericofonen eller Kobran som den kom att kallas.

Att ringa och svara.

Ericofonen som hade konstruerats för att stå för sig själv var lättplacerad inom ramen för den dåtida tanken att telefonjacken vanligtvis placerades i hallen. När det ringde lyfte man helt enkelt på luren och svarade. När man sade hejdå, ställde man ifrån sig telefonen på hallbordet och samtalet bröts. För att ringa lyfte man telefonen, och slog numret på en nummerskiva i botten.

Fast telefoni ett minne blott. När nu Telia avvecklar den fasta telefonin i många landsdelar, är befolkningen hänvisad till att använda mobiltelefoni istället. En lösning som på papperet ser bra ut, men som i verkligheten inte alltid är det. Den täckningskarta som anger bra sändning och mottagning är nog föremål för kritisk granskning. Den som fått sin fasta telefon indragen och har dålig täckning, får klen tröst av sådana fakta. Vem känner inte igen sig när man hör berättelser om personer som inte lyckas ringa om de inte byter rum, håller i diskbänken, går på övervåningen eller vandrar en bra bit från huset för att få en pinne på mobilen?

För att stanna.

Telefonen är en av de uppfinningar som historiskt fått betydande allmän användning. Att dela med sig av vardagshändelser till nära eller avlägsna vänner eller släktingar, kommer nog fortfarande vara den vanligaste användningen. Klicka här för att se ett urval bilder på temat telefon.

  • Mode

Kläder blir mode

Mode

Arbetskläder blir trendigt mode. 

Jeans till exempel var arbetarens byxor. Praktiska och oömma arbetsplagg. De fann senare sin väg till den vanlige konsumenten. Är du tillräckligt gammal har du förstås upplevt hur dessa byxors utseende varierat? Utsvängda byxben nedtill och stuprörsmodellen. Hög midja eller så låg midja att de knappt sitter uppe. Eller som på den härliga bilden med slalomlegendaren och Tärnabysonen Ingemar Stenmark, där han flankeras av två tjejer i jeans med uppvikta byxben. Stenmark själv har ett par gula jeans och skjorta. Bilden tagen 1974. Förmodligen i samband med ett reportage för en veckotidning, där några beundrare får chans att träffa idolen.

Längder och färger.

Som jeans har även klänningar och kjolars längd varierat. Vanligast genom internationella modedesigners nycker, då de bestämde om kjolen skulle vara ovanför eller nedanför knäna. En klassiker blev skådespelerskan Audrey Hepburns ärmlösa svarta klänning i filmen Frukost på Tiffany´s 1961 i design av  Hubert de Givenchy. Mode är i mångt och mycket att redan befintligt mode förändras av designers som har en ny och annan syn på saken. Därför återkommer ofta till synes samma mode men i en något annan stil och design.

Modefotografi.

En rätt så kontrollerad konstform styrd och påverkad av många andra inblandade. Man får ändå beundra den analoga fotografen som med 36 bilder på en rulle småbildsfilm, lyckades fånga de korta moment när modellen lyckades som bäst med att förmedla plaggen förenat med hens charm och utseende. Kamerorna som används idag är trådlöst uppkopplade och ett team från beställaren bedömer på en skärm i realtid hur bilderna blir. Och när det numera inte finns någon film som tar slut, pågår digitalfotograferingen tills dess alla är nöjda, även om den duktige fotografen anser annorlunda. Klicka här för att se ett urval modebilder från förr.

  • Sjöberg Bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv

Farmen tillbaka på tv

Sjöberg Bildbyrå har ett av Sveriges största bildarkiv

Dokusåpan Farmen åter aktuell. Den uppmärksamme ser förstås de efterlämnade spåren av hårt arbete och kunnande på gården där tv-inspelningarna sker. Åkrar som rensats från sten för hand. Byggnader och detaljer som vittnar om stort kunnande om praktiskt bondeliv förr i tiden. Efterlämnade välanvända bruksföremål som berättar historien om gårdens folk, deras vardag och hur väl de tog tillvara från de resurser som stod tillbuds.

Nästan fram till idag. Fram till 1970-talet fanns det ännu liv i många gårdar runt om i Sverige, även i den mest glest befolkade delarna. Strävsamma människor som vägrade att lägga ned jordbruket, och arbetade på såsom deras förfäder gjort i generationer.

En del av vardagen för många. Bilden som är tagen 1973 någonstans i Roslagen visar mjölkbonden som kör sina fulla mjölkkrukor till mjölkbryggan vid stora vägen. Mjölkbilen kom sedan och hämtade krukorna och körde dem till mejeriet. Numera sköts hämtningen av mjölken av en tankbil som tömmer gårdens mjölktank på gården.

Framtiden. Det är välkomnande att se paret Mandelmann som så väl illustrerar ett äkta bondeliv. Med sitt kunnande och vilja att producera lokalt och egna råvaror, är Sveriges bästa ambassadörer för livet på landet. Att se tv-programmet Farmen är för många tittare en chock. Deltagare som både förstår och kan bondelivet, men även deltagare som aldrig sett en ko i verkligheten. Redaktören själv hoppas se fler gårdar som har ett aktivt lantbruk med god djurhållning och som kan producera råvaror som erbjuds i de lokala butikerna.

Att resa i tiden är enkelt.

EC238694

Vi reser i tiden varje dag.  När vi söker bilder i vårt historiska bildarkiv dyker det ofta upp motiv som har det lilla extra. Motiv som framkallar härliga minnen.  Man gör en tidsresa.

En fåtölj, soffa eller ett bord väcker minnen hur det såg ut hemma, hos mormor eller hos en bästa kompis.  Bilder från förr har egenskaper som ofta uppskattas och ger en skön känsla av igenkänning.

Nostalgiska bilder på temat hem och heminredning är en del av bildarkivet www.sjobergbild.se

Klicka här för att se ett urval av bilderna.

Ingen slipper undan tv-avgiften.

Retro tv

Tv-avgiftens vara eller inte vara diskuteras.

Fotbolls-VM 1958 anses som något av ett avstamp för televisionens spridning i Sverige.  Nästan 50 000 människor såg finalmatchen mellan Brasilien och Sverige på Råsunda fotbollsstadion i Stockholm. Desto fler följde matchen framför tv-apparaterna.   2018 är det 60 år sedan. Tv-licensen infördes två år tidigare och kostade då 25 kronor. Bakgrunden till avgiftssystemet är politiskt och utgår från principen om oberoende radio och tv. Svt och Sveriges radio producerar sitt programinnehåll oavsett vad som anses olönsamt eller vad politiker eller människor med makt tycker om innehållet. En princip som behöver finansieras. Ett nytt förslag till finansiering av public service tv är lämnat av regeringens utredare som förslår en tv-skatt för alla över 18 år med förvärvsinkomst.

Tv-historia är ett stort ämne i onlinearkivet www.sjobergbild.se. Klicka här för att se ett urval av nostalgiska bilder på temat tv-tittare.

Utan kokbok i framtiden.

Kvinna lagar mat efter recept på läsplattan
En ung kvinna lagar mat i köket. Med hjälp av en hemsida på internet hittar hon inspriation och recept hon kan använda i matlagningen. Att självklart hitta informationen man söker just i ögonblicket man behöver den. Det är en nu naturlig del av vardagen. Men det är många som fortfarande använder sin mammas eller mormors receptsamling som sparats i en kökslåda. Med recept på maträtter man förknippar med uppväxten eller speciella händelser. En traditionell kokbok är inte heller ovanlig även om de numera signeras en kändiskock.

Mat och matlagning är lätt att illustrera med bilder från www.sjobergbild.se. Antingen om man behöver en aktuell nytagen bild, eller en retrovariant. Klicka här för att se bildurvalet på temat matlagning.

css.php