Stockholm den 7 Maj 1945

Fred äntligen. Tyskland har kapitulerat och människor firar att det nu råder Fred i Europa och Andra världskriget är slut. Stockholms gator är fyllda med firande människor, gamla som unga, som nåtts av det glädjande beskedet, och dekorerat sig med nordiska flaggor. Här på Kungsgatan i centrala Stockholm där klassiska scener utspelar sig när folk från kontoren i husen som kantar gatan kastar papper och tömmer sina papperskorgar i hyllningsyran. En av vår tids enskilt största händelser.

Fotograf Kristoffersson

75 år efter händelsen är fotograf KG Kristofferssons bilder från dagen åter aktuella. Han var förstås på plats den här dagen och hans bilder finns bevarade. Till skillnad från många andra fotografer från den tiden så finns hans bildarkiv kvar. En bildskatt från en tid som var. Här kan du läsa mer om Kristoffersson

En som var med

Min far som bara var elva år vid tiden kommer ändå ihåg hur det var den här dagen. Han och min farmor var på Kungsgatan. Han minns mängden av människor och ljudet av dem som ekade mellan husväggarna. Många sjöng. Den då rätt nya kvällstidningen Expressen får anses ha gjort ett av sina största scoop den här dagen. Det sägs att tidningen var först av alla att få med nyheten om freden i tidningen och på sina löpsedlar.

Tidslinjen

Behöver du inspiration och vill se igenom hur vi illustrerat åren som passerat förbi? Följ tidslinjen och fascineras. www.sjobergbild.se/historia

Fler motiv. När du letar bilder till din tidning, bok eller hemsida, besök www.sjobergbild.se och botanisera bland alla nya och historiska bilder. Du blir inte besviken över urvalet. Och skulle du behöva hjälp med bildsökandet, skriv en rad så får du snabb hjälp.

Du kan också följa vår Facebook-sida http://facebook.com/sjobergbild, Instagram: http://instagram.com/sjobergbildbyra vårt Twitter flöde: http://www.twitter.com/sjobergbild

Andra Världskriget bryter ut den 1 september 1939. 

Sverige september 1939 Krigsutbrottet Tyskland invaderar Polen. Folk står på gatan och läser inkallelseorder.

När det blev krig. Sverige för 80 år sedan. 

De första dagarna i September 1939 fylls kvällstidningarnas löpsedlar av dramatiska rubriker. Kriget har brutit ut, bomber över Warszawa, Polen strider för livet. Rapporterna i radio och i tidningar berättar nyheten om Tysklands angrepp på Polen som inleddes den 1 september och var starten för det andra världskriget. Det kom inte som någon större överraskning eftersom Hitler redan i mars 1939 ockuperat Tjeckoslovakien. Den 3 september förklarar Storbritannien Tyskland krig. Hitler hade nu ögonen mot Finland, men även Stalin, som den 30 november går över den Finska gränsen på Karelska näset.

Bildjournalistikens genombrott

Karl-Gustaf Kristoffersson , 1918-2011 , Legendarisk svensk fotograf med otaliga klassiska bildreportage i bildtidningen Se, Filmjournalen, Veckojournalen, Idun mfl.

Fotograf KG Kristoffersson var en av de fotografer som plötsligt blev historieskrivare. Han dokumenterade hur vi levde i skuggan av världskriget. Fenomen som ransonering, beredskap, mörkläggning, gengasdrift och censur. Han tog bilder på svenskarna som under kriget både levde intensivt och på sparlåga, som både ängslades och hoppades. Sedan dess har flera generationer växt upp och vet inte så mycket om hur det var den gången.  Läs mer om fotograf Kristoffersson

Beredskapen inleds

Filmfotografen Per Flood filmar från ett dubbeldäckat flygplan för Försvarets filmbolag Armé – Marin och Flygfilm. Filmbolaget hade som uppdrag att producera dokumentärer, undervisningsfilmer, men även allmänbildade filmer för civilt bruk. Filmerna vid den här tiden var i svartvitt och utan ljud sk. stumfilmer. Flygplanen på bilden är jaktflygplan av brittisk tillverkning.Vid tidpunkten för bilden har andra världskriget just börjar och Hitler har en månad tidigare invaderat Polen, och den svenska beredskapen inleds.Sverige Oktober. 1939

Vid tidpunkten för bilden har andra världskriget just börjar och Hitler har en månad tidigare invaderat Polen, och den svenska beredskapen inleds. Sverige Oktober. 1939

Radion

Det är nog svårt förstå idag hur viktig radion var för den vanliga svensken. Radioapparaten hade ofta en central plats i hemmet och nyhetssändningarna följdes med spänning. Rapporterna från kriget i Europa följdes noga och varje timme. Man lyssnade inte bara på de svenska radiosändningarna. Radiostationer som BBC var en av dem.

Jenny Nyström , Svensk konstnär och illustratör. Här vid radion i hemmet. 17 November. 1939

Barnen

Trots kriget så gick vardagslivet sin gilla gång. Skridskoåkning med barnen, dansskola och barnen i så kallad barnkrubba (äldre namn för daghem).

En pappa med sina två barn ska åka skridskor på Råstasjön i Solna strax utanför Stockholm. Skridskorna är av enklaste sort, där skridskoskäret sätts fast på barnens vinterskor med hjälp av remmar. 26 November. 1939

Flickor på Karin Fredgas dansskola i Stockholm övar tillsammans. Nov. 1939

Två flickor leker. Barnkrubba i Kristineberg, Stockholm, Sverige December. 1939

Underhållning ändå

Biopubliken strömmade till och filmer producerades än med något förminskad fart.  Under krigsåren gjorde Edvard Persson succé i filmen Kalle på Spången. Filmen Swing it magistern med Alice Babs drog storpublik.

Sture Lagerwall , 1908-1964 , svensk skådespelare och regissör. Här på Södra teatern 24 nov. 1939 i samband med premiären av revyn Uppåt igen. Sture Lagerwall och fästmön Guje i teaterns foaje pratar med Schamyl Bauman, Hasse Ekman med sin fru Agneta , Allan Bohlin och Rolf Husberg.

Sporten

Kanske kriget ändå kändes avlägset. Man spelade bandy och genomförde landskamper och svenska mästerskap. Till och med Allsvenskan avverkades under krigsåren med segerlag från Göteborg, Borås och Norrköping. Gunder Hägg och Arne Andersson slog världsrekord. Med tiden blev det svårare att genomföra detta på grund av så många män och kvinnor var någon annanstans i Sverige, takt med beredskapen och mobiliseringen av den svenska militären.

AIK tränar bandy på Lötsjön, en insjö i Sundbyberg. Stockholm. Sverige november. 1939

En bild av 1939

Så kan man sammanfatta artikeln som visar hur det såg ut 1939 då det andra världskriget rasade i Europa. Sverige förhölls sig neutralt och lyckades klara sig undan. Många har fortfarande minnen från tiden och borde medans tid finns berätta för barn och barnbarn hur det var då.

Sök bilder i Sjöberg Bildbyrås online-arkiv

Andra Världskriget bryter ut den 1 september 1939

Sverige september 1939. Krigsutbrottet Tyskland invaderar Polen. Folk står på gatan och läser tidningarnas löpsedlar.

Sverige september 1939. Krigsutbrottet Tyskland invaderar Polen. Folk står på gatan och läser tidningarnas löpsedlar.

När det blev krig. Sverige för 80 år sedan

De första dagarna i September 1939 fylls kvällstidningarnas löpsedlar av dramatiska rubriker. Kriget har brutit ut, bomber över Warszawa, Polen strider för livet. Rapporterna i radio och i tidningar berättar nyheten om Tysklands angrepp på Polen som inleddes den 1 september och var starten för det andra världskriget. Det kom inte som någon större överraskning eftersom Hitler redan i mars 1939 ockuperat Tjeckoslovakien. Den 3 september förklarar Storbritannien Tyskland krig. Hitler hade nu ögonen mot Finland, men även Stalin, som den 30 november går över den Finska gränsen på Karelska näset.

Bang rapporterar om Det finska vinterkriget

Barbro Alving , 1909-1987 , svensk journalist känd under signaturen Bang. Reporter och medarbetare på svenska dagstidningar och rapporterade från händelser såsom Berlin-OS, Spanska inbördeskriget, Ungern-revolten. På det Karelska näset i Finland,  rapporterade hon från det Finska vinterkriget. December 1939

Barbro Alving rapporterar från det Karelska näset 1939

Sverige mobiliserar

Den socialdemokratiska statsministern Per Albin Hansson manar svenskarna till lugn och försäkrar att Vår beredskap är god. Sanningen var en annan. Sverige mobiliserar och inkallningsorder skickades ut till många svenska män. Ett liv någonstans i Sverige väntade. Som vaktpost på ett militärt område eller vid den svenska gränsen. Den första krigsvintern var lång och kall. Folkskolor, bondgårdar, lador och tält blev tillfälliga sovplatser för soldaterna. Fårskinnspäls och pälsmössa var soldatens vardagsklädsel och i hela landet stickade kvinnor strumpor och vantar åt beredskapssoldaterna.

Andra världskriget i Sverige. Svenska soldater någonstans i Norrland. Gruppen står framför ett boningshus i glesbygden. De har vinterkläder och den klassiska smutsvita vintermössan på.

Den svenska vardagen under kriget

Trots kriget som rasade kunde svenskarna fortsätta leva och arbeta under relativt normala förhållanden. Sverige kunde med sin neutralitetsflagg passera haven med fartyg målade med stora svenska flaggor på skroven. Bananer, kaffe, tobak och kött fanns att få tag i. Ransoneringen var i kraft men svenskarna var inte helt hänvisade till ersättningsvaror eller ransoneringsportioner.

Expedit med kund i kvartersbutik 1939

Börje Hansson , juniorboxare i en så kallad mjölkbutik i Stockholm. Till mjölkbutiken gick man med sina kärl och flaskor för att köpa mjölk, grädde eller andra mejeriprodukter på lösvikt. 1939

Expedit med kund i Runebergs tobakshandel. December. 1939

Något händer

Bilarna började försvinna på gatorna på grund av brist på drivmedel och att fordon rekvirerats i militär tjänst. Man började bygga skyddsrum. Varmvattnet i lägenheterna blev en bristvara. Så helt och hållet var svenskarna inte ovetande om att omvärldens storkrig även påverkade Sverige

Stockholm under andra världskriget. Byggmaterial som ska användas för att bygga ett nytt luftskyddsrum i Vanadislunden i Stockholm. 8 nov. 1939

Kvinnorna

För att klara verksamheter inom företag, jordbruk och myndigheter blev kvinnorna en viktig resurs och fick nu utföra många sysslor som männen tidigare gjort. Allt från att köra lastbil till att sköta jordbruk.

Utbildning av kvinnliga förare till ambulanser och lastbilar under andra världskrigets Sverige. Man som undervisar har på bordet framför sig modeller av bilar och vägar. November. 1939

Underhållning ändå

På Södra Teatern i Stockholm har teaterdirektör Gustaf Wally succé med Glada änkan. De populära skådespelarna Thor Modéen och Nils Poppe drar ner applåder när de nöjeslystna söker sig till teatern. Gustaf Wally var kusin med Raoul Wallenberg, den svenske diplomaten som försvann 1945.

Gustaf Wally 1905-1966, dansör och teaterman. Kusin till R Wallenberg som försvann. Teaterdirektör på Oscarsteatern 1941-1947
Glada änkan på Södra teatern 1939

Ungdomen

Var man under 18 år var intresset stort att medverka i frivilliga försvarsorganisationer. Utbildning och övningar skedde i storstäder och på landet. Alla skulle vara med och försvara Sverige.

Sverige 1939. Ungdomar ur Landstormens ungdomsavdelning tar en paus i utbildningen och dricker varm choklad och äter bullar. nov 1939

Svenska ungdomar i frivillig militärutbildning övar iförda uniform. Sverige 1939

Livet går sin gilla gång

Jordbruket var en viktig resurs och trots att Sverige hade en relativt hög självförsöjningsprocent var man vid krigsutbrottet beroende av import  av handelsgödsel och kraftfoder. Det odlades baljväxter i större utsträckning och från raps fick man en stor del av matfettet under krisåren.

Bonde går bakom två draghästar och harvar en åker med en fjäderharv. Hästarna har seldon och mannen kör dom med tömmar.
Sverige 1939

Kungen

Kung Gustaf den V fyllde 85 år under det andra världskriget, och kom med tiden att bli en rätt folkkär konung. Han tog många tillfällen att hälsa passerande trupper, ta emot folkets hyllningar på slottet. Tennismatcherna som han uppskattade blev för svåra att genomföra på denna ålderns höst, men älgjakten förblev han trogen så länge han orkade.

Kung Gustaf V med det italienska tennislandslaget, frv. Canapele, Taroni, Quintavalle, Cucelli . Nov. 1939

Idrotten 1939 i Sverige

Idrotten och föreningslivet förblev rätt aktivt, i alla fall 1939. Boxaren Olle Tandberg tränar som vanligt. På Stockholms stadion spelas ishockey och brottning som var populärt, drog storpublik.

Olle Tandberg 1918-1996, legendarisk svensk boxare, europeisk amatörmästare 1937-1939, deltog i olympiaden 1936 i Berlin och kom på femte plats. Blev Europamästare i tungvikt 1943. Här under träning 1939

Ishockeymatch på Stockholms stadion, Distriktsmästerskapen 26 september. 1939

Stockholms fyrstadslag i brottning hyllas den 16 nov i Eriksdalshallen. Från vänster Bengt Winquist DIF, Erik Persson Athena, Herbert Olofsson, Frans Westergren, Erik Andersson och Nils Åkerlindh samtliga från föreningen Brandkåren. 1939

En bild av 1939

Så kan man sammanfatta artikeln som visar hur det såg ut 1939 då det andra världskriget rasade i Europa. Sverige förhölls sig neutralt och lyckades klara sig undan. Många har fortfarande minnen från tiden och borde medans tid finns berätta för barn och barnbarn hur det var då.

Fru Fred Fant hemma i vardagsrummet där hon sitter i en bekväm tygsoffa. Hennes son sitter i hennes knä. November. 1939

Bilderna ur Se-Fotografen KG Kristofferssons bildskatt. Läs mer om honom här.

Gör en tidsresa här på tidslinjen.
Följ oss på Twitter! http://twitter.com/Sjobergbild
På vår Facebooksida får du uppdateringar: https://www.facebook.com/sjobergbild
Du följer väl oss på Instagram?
Sjöberg Bildbyrå har unika och spännande bilder som inspirerar! Allt från historiska motiv till alldeles nytagna.

Sommaren 1956 gjorde privatforskaren Anders Franzén det avgörande fyndet som ledde till att regalskeppet Vasa återupptäcktes. Från en båt undersöktes botten utanför Gustaf den V docka i Stockholms ström med hjälp av ett lod. När lodet togs upp synade man materialet som fastnat på det och de upptäckte ek från Vasas skrov. Dykaren Per Edvin Fälting som var med i båten dök några dagar senare på fyndplatsen och bekräftade att det verkligen var Vasa som låg där på botten. Det skulle dröja ända till den måndagen den  24 April 1961 innan skeppet höjdes ur vattnet i Gustaf den V:s torrdocka på Beckholmen. Mediauppbådet var stort. Reportrar och fotografer från hela världen bevakade händelsen. Tusentals åskådare längs kajerna såg på när de första bjälkarna på fartyget bröt vattenytan. Anders Franzen och dykarbasen Edvin Fälting var förstås huvudpersonerna denna dag.

Stockholm 1953. En mamma drar barnvagnen över en kullerstensgata i centrala Stockholm på 1950-talet. Det är sommar och hon har blommande syrenkvistar inslagna på barnvagnen.  Kvarteren bakom är numera rivna i samband med rivningarna av Klarakvarteren. Stockholms stadsfullmäktige beslutade att city skulle moderniseras, höjder och backar planas ut. De gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city. En stor del av småstaden i storstaden försvann.
En som var med på den tiden var… Fotograf KG Kristoffersson ägnar lång tid att dokumentera staden under detta år, då Stockholm firar 700 år. Ett unikt tidsdokument med hundratals unika Stockholmsmotiv. Tagna i ögonblicket. Vanliga Stockholmare som inte just då förstår att deras stad förändras runt om dem.
KG Kristoffersson var en av de legendariska pressfotograferna. Otaliga bildreportage i den klassiska bildtidningen Se bland annat. Vi kommer fortsätta arbetet med att skanna in och visa den fantastiska bildskatt han lämnade efter sig. Läs mer om honom här.
Vi har Stockholmsbilderna, och du skriver din egen historia till bilderna. Lämpliga sökord är Stockholm 1950-tal. Klicka här för att se över tusen bilder från Stockholm på 1950-talet

Rånaren tar taxi till banken.

Så börjar historien om det numera så kallade Norrmalmstorgsdramat 1973. Huvudpersonen och bankrånaren Janne Olsson som tagit en taxi till Norrmalmstorg från Alvik,  betalar för taxiresan och byter om inför rånet mot Kreditbanken på toaletten till en Pressbyråkiosk. Han tar på sig en peruk och glasögon och sminkar sig till oigenkännlighet med en brun kräm i ansiktet. Med ett k-pist vapen går han in i banken, skjuter några skott och dramat börjar.

Märkligt rån.

Istället för att ta pengar och snabbt bege sig från banken, tar Olsson omedelbart bankpersonalen som gisslan. Han kräver tre miljoner kronor och att internen Clark Olofsson ska omedelbart komma dit. Det är den 23 Augusti 1973 och gisslandramat skulle fram till den 28 Augusti. De fyra som hölls gisslan var Sven Säfström, Elisabeth Oldgren, Kristin Enmark och Birgitta Lundblad.

Clark Olofsson kommer.

Den redan beryktade Clark Olofsson avtjänar ett sex-årigt fängelsestraff för bankrån, och har redan försökt rymma från Kalmarfängelset där han sitter.  När Clark Olofsson på eftermiddagen den första råndagen kommer till Norrmalmstorg och Kreditbanken och träffar Olsson, känner Clark inte igen honom direkt. Olsson hade från början av rånet bara pratat engelska med alla, och börjar plötsligt prata svenska, vilket överraskar alla som trott att han inte varit en svensk person. Clark Olofsson berättar att han blivit lovad permission om han kan få Olsson att ge upp eller ta honom med våld.

Dramat utvecklar sig.

De vardagliga problemen med att äta, gå på toaletten, sova mm tär på alla inblandade. Polisen har börjat borra hål i bankens tak och Olsson hotar att spränga banken om det sker. Polisen sänker ner en kamera genom hålet och tar ett kort. Bilden visar gisslan i bankvalvet och Clark Olofsson som tittar fram.

Upplösningen.

På den sjätte dagen den 28 Augusti agerar polisen och sprutar gas genom hålen de borrat. Gisslan och rånarna drabbas av panik. Janne Olsson själv resignerar och ropar högt: Jag ger upp! Han förs ut av polis och möts av polisuppbådet och pressfotografer. Kriminalkommisarien Sven Thorander som ansvarat för insatsen hälsar Olsson med ett handslag. Fem poliser eskorterade sedan Olsson till sjukhus där han blir blir undersökt. Olsson dömdes till tio års fängelse för rånet, avtjänade straffet och har sedan dess inte dömts för något liknande brott.

Som underlag för texten Janne Olssons egen berättelse från rånet publicerad i Pockettidningen R nr 1 1974. Klicka här för att se våra bilder från Norrmalmstorgsdramat.

Vinter i Stockholm på 1920-talet.

Ett ploglag röjer snö på en Stockholmsgata efter ett snöfall.  Fyra förspända draghästar framför plogen som effektivt forslar snön från gatan. En kusk som går bredvid går med tömmar och styr de främre hästarna. En kusk sitter på plogen och hanterar det bakre paret hästar. Längst bak en man som manövrerar plogen i riktning och höjd. Ett effektivt med ålderdomligt sätt att röja snö som på 1930-talet skulle ersättas av maskiner.

Hästen försvinner från gatorna. Vid tiden var hästar ett vardagligt inslag i gatubilden men med personbilens intåg, minskade antalet hästar och försvann nästan helt på 1950-talet. Redan 1916 avskaffades de hästdragna brandfordonen i Stockholm (separat inlägg).

Klicka här för att se bilder på hästar förr i tiden.

Johannes brandstation. Sedan 1878 Stockholms huvudbrandstation. Arkitekt för byggnaden var hovintendent Axel Nyström och invigdes den 9 Oktober 1878. Här en bild från Svenska brandchefföreningens årsmöte som hålls på stationen 1918. I samband visas brandkårens nyaste redskap upp, en belysningsbil.

En nyhet 1918. I samtida tidning står att läsa: Stockholm får en belysningsbil. Härom dagen afprofvades en Scania-Vabis för Stockholms brandkårs räkning förfärdigad belysningsautomobil, den första i sitt slag i Skandinavien. Den är försedd med en kraftig strålkastare, med hvilken brandstallena kunna upplysas, hvilket är af stort värde, särskildt vid eldsläckning om nätterna.

Ur ett unikt bildarkiv. Ett motiv som återfinns i bildarkivet www.sjobergbild.se Klicka här för att se urvalet bilder på temat brandkår förr i tiden.

Det är i år 50 år sedan den uppskattade kriminalförfattaren dog. I sina andra kriminalromanen Farlig fåfänga 1944, förekom fotografen och amatördetektiven Harry Friberg för första gången. Tillsammans med hans ständige vapendragare kriminalintendent Vesper Johnson löste de mysterier och kriminalfall.  En lång serie romaner följde. Stieg Trenter blev en mycket uppskattad kriminalförfattare och stockholmsskildrare. Att läsa hans deckare är också en nostalgisk resa i tiden till de åren som rådde under 1940 och 1950-talen. I förbifarten får man sig detaljer om små och stora detaljer om Stockholmshistoria till livs. Mitt i denna dåtidens vardag, en ond bråd död, spänning och intriger. Ofta är historien väl genomtänkt med en upplösning som håller läsaren fängslad i handlingen till slutet. Vill du skriva Stieg Trenters historia hittar du bilderna på www.sjobergbild.se

Klicka här för att se våra bilder på Stieg Trenter.  Vi har bilderna, och du skriver din egen historia. Lämpligt sökord är Stieg Trenter.